För den svenska försvarsindustrins bästa -- en friare krigsmaterielpolitik
Propositionen går i allt väsentligt ut på en sammanslagning av ett par gamla lagar, lagen om kontroll över tillverkning av krigsmateriel och lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel, till en ny lag om krigsmateriel.
Lagförslaget innebär att de grundläggande tillståndsprinciperna kvarstår oförändrade. Det krävs alltså regeringens tillstånd till tillverkning, tillhandahållande, utförsel, avtal om tillverkningsrätt, ändring av avtal, militärt inriktad utbildning. I fråga om marknadsföring och anbudsgivning skall regeringen underrättas. Utländskt ägande kan alltjämt begränsas.
Det kan i och för sig vara riktigt, såsom påpekas i propositionen, att lagförslaget inte torde komma i konflikt med EGs regler på området eller EES-avtalet.
Som framgått innebär emellertid lagförslaget ingen genomgripande förändring eller förnyelse. Sverige kommer även i fortsättningen att ha en mer rigorös lagstiftning och tillämpning än de flesta andra länder.
Världen utanför Sverige har faktiskt ändrats betydligt. Motiven för en rigorös lagreglering har inte längre samma bärkraft. Sverige är också på god väg ut i Europa.
Det är rimligt att den svenska försvarsindustrin ges samma möjligheter att konkurrera på marknaden som andra länders försvarsindustri. Försvarsindustrin ger viktig sysselsättning och exportinkomster. Det finns inte längre någon anledning att stänga in och knoppa av en industri som har en betydande utvecklingspotential och livskraft i ett internationellt perspektiv.
Att släppa försvarsindustrin helt fri kanske är att gå för långt. Men det bör finnas ett rimligt läge någonstans mellan en rigid krigsmaterielpolitik, som den nuvarande, och en mera liberal eller fri hållning.
Sverige och dess lagstiftning bör anpassas till omvärlden. Försvarsindustrin får därigenom en rimlig chans att överleva men också att expandera.
I samband med behandlingen av propositionen är det lämpligt att riksdagen tillkännager en ny inriktning på krigsmaterielpolitiken.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och friare krigsmaterielpolitik som kan gynna svensk försvarsindustris utveckling.
Stockholm den 7 oktober 1992 Robert Jousma (nyd)