Särskilt under senare år har utvecklingen i Taiwan gått
mot ökad respekt för mänskliga rättigheter, vidgad
personlig frihet och allt mera demokrati i styrelseskicket.
Härtill kommer att den snabba ekonomiska
utvecklingen i Taiwan lett till att befolkningen nu åtnjuter
en förhållandevis hög levnadsstandard och att Taiwan blivit
en betydande handelspartner. Detta är ett resultat av bl a
en framsynt industripolitik och en målmedveten strävan att
bygga upp kunskapsnivån hos Taiwans invånare.
Infrastruktur och miljöskydd har dock inte hållit jämn takt
med den ekonomiska utvecklingen.
Under 1980-talet har insikten om eftersläpningen inom
dessa områden vuxit sig så stark att Taiwans regering
beslutat om ett gigantiskt investeringsprogram för att
avhjälpa bristerna i landet. Således planeras inom en
sexårsperiod investeringar i storleksordningen 300
miljarder USD för infrastruktur och miljövård.
Taiwan har inbjudit internationella företag att delta i
satsningen på Taiwans framtid. Svensk industri har visat
stort intresse att medverka och knutit fasta
affärsförbindelser med Taiwan.
Framgången för Taiwans ekonomiska politik och
handelspolitik har lett till att Taiwan idag intar ställningen
som världens tolfte största handelspartner -- platsen före
Folkrepubliken Kina. Handelsutbytet mellan Sverige och
Taiwan har utvecklats enligt följande tablå:
1986 -- 1992
Handel mellan Sverige och Taiwan
US $ MILLION
ÅR
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
TOTALT
309.5
512.9
651.9
815.5
902.9
873.1
1 005,8
IMPORT
140.8
220.1
316.4
424.4
495
469
594,6
från
Sverige
EXPORT
168.7
292.8
335.5
391.1
407.9
403.5
411,2
till
Sverige
Värd att notera är de stora framgångarna för svensk
exportindustri. Taiwan har varit Sveriges snabbast växande
exportmarknad under hela åttiotalet och utvecklingen visar
ingen tendens till avmattning. Taiwan har under senare tid
också visat ökat intresse för direktinvesteringar i Sverige.
Det svenska intresset för utvecklingen av handeln med
Taiwan har under 1991 och 1992 tagit sig allt starkare
uttryck, bl a i form av ett ökat utbyte av industri- och
handelsdelegationer. Även inofficiella besök på regerings-
och myndighetsnivå har förekommit. Exportrådets
handelskontor i Taiwan har utvecklats. Kontoret har fri
tillgång till kontakter med regeringsmedlemmar och de
rättigheter vad gäller skattefrihet, import av eget
förbrukningsmaterial m.m. som annars i regel endast
tillkommer diplomatiska representationer.
Taiwan har under senare år deltagit mera aktivt i
internationella biståndsprojekt. Särskilt intresse har visats
för de baltiska republikernas utveckling och i skilda
sammanhang har Taiwan markerat en vilja till samarbete
med Sverige i utbildnings- och utvecklingsprojekt till
förmån för de baltiska republikerna.
Vi ser det som angeläget att Sverige -- inom ramen för
den fastlagda erkännandepolitiken -- utvecklar sina
förbindelser med Taiwan. Det är därvid angeläget att visa
Taiwans företrädare i Stockholm, Taipei Trade, Tourism
and Information Office, samma tillmötesgående som visats
Exportrådets handelskontor i Taipei.
I första hand bör eftergift av skatteplikt medges personal
vid representationskontoret. Kontoret bör också få rätt att
skattefritt importera förbrukningsvaror. Sådana
medgivanden har tidigare lämnats Taipeis representation i
bl a Österrike, Tyskland och Frankrike.
Taipes representation i Sverige bör också, om önskemål
härom framställs, ges rätt att ändra namn till exempelvis
Taipei Representative Office in Sweden. En liknande
beteckning används för Taipeis kontor i bl a Storbritannien.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om befrielse från inkomstskatt för
personal vid Taipeis representationskontor i Stockholm
samt befrielse från skatt på importerade förbrukningsvaror,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av handeln med
Taiwan.
Stockholm den 22 januari 1993
Rolf Clarkson (m)
Carl B Hamilton (fp)
Marianne Jönsson (c)
Lars Svensk (kds)