Det finns en majoritet i Sveriges riksdag för ett
medlemskap i EG, liksom det fanns för ett EES-avtal. En
ansökan om medlemskap inlämnades av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen våren 1991. Förhandlingar
om medlemskap inleds inom kort.
Negativ majoritet utanför
Hälften av de svenska väljarna skulle enligt en
opinionsmätning av SIFO efter danskarnas nej till EES-
avtalet rösta nej till svensk EG-anslutning. De EG-positiva
i Sverige har ökat till 33 procent. 17 procent är tveksamma.
Nej-sidan har gått tillbaka tre procentenheter sedan
mätningen i oktober 1992.
Det största EG-motståndet finns fortfarande i den
yngsta åldersgruppen, 16--29 år. Kvinnorna har länge varit
mest kritiska mot EG. Dock finns det vissa tecken på att
skillnaderna utjämnas. En grupp yngre kvinnor är positiv
till EG men vill ha en ''linje 2''-variant vilket kan komplicera
en folkomröstning.
Mätningen visade också på tydliga spänningar inom de
politiska partierna.
Myter och nidbilder
Inte minst i ''kvinnodebatten'' förekommer många
direkta sakfel och rena mytbildningar:
Myt 1. EG-hot mot kvinnornas arbetsmarknad
Det hävdas att de svenska kvinnorna får gå tillbaka till
spisen om vi går in i EG. Sverige har idag den högsta
förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Europa -- 83 procent.
Men Danmark kommer på andra plats med 78 procent. Och
i Danmark ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor med 11
procent efter EG-anslutningen.
Det säger sig självt att det inte är EG-anslutningen i sig
som är av betydelse för förvärvsfrekvensen. Det handlar
främst om olika kulturella, religiösa och ekonomiska
mönster i de olika länderna. En djup lågkonjunktur, en
hemmagjord ekonomisk strukturkris i Sverige och att därtill
avstå från medlemskap i EG med dess möjligheter för
ekonomi och näringsliv skulle enligt vår uppfattning utgöra
det verkliga hotet mot kvinnornas arbetsmarknad.
Myt 2. EG-hot mot jämställdheten
Det sägs vidare att jämställdheten hotas vid en EG-
anslutning. Det pågår ett intensivt arbete inom EG för att
förbättra kvinnans ställning. Hittills har fem direktiv
antagits. Det gäller bl.a. lika lön för likvärdigt arbete. Det
finns exempel på att EG-domstolen höjt danska kvinnors
löner, då man kunde leda i bevis att företagen givit männen
högre löner. Samtidigt har vi härhemma i Sverige bevis för
att kvinnolönerna de senaste åren sjunkit i förhållande till
männens löner.
Myt 3. Minskad offentlig sektor -- hot mot kvinnor
I Sverige arbetar idag huvuddelen av de
förvärvsarbetande kvinnorna inom den offentliga sektorn:
inom kultur, barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Det
råder idag politisk samstämmighet om att det är nödvändigt
att minska de offentliga utgifterna. En krympande offentlig
sektor beror alltså inte på EG utan är ett led i den pågående
strukturomvandlingen i vårt eget land. Det är inte den
offentliga sektorn i sig som kvinnor valt som arbetsfält. En
omstrukturering av arbetsmarknaden som leder till
förändring och nya anställningsformer är positiv. Behovet
av verksamheterna ''försvinner'' inte. En hel del arbeten
kan överföras i privat regi eller andra organisationsformer.
När omstruktureringen av arbetsmarknaden leder till en
högre tillväxt kommer också efterfrågan på de tjänster som
kvinnorna utför att öka. Kvinnornas
arbetsmarknadssituation kommer alltså att påverkas
gynnsamt av en EG-integrering och framtida medlemskap.
Informationen måste ökas
EG-debatten har på många sätt gått snett.
Även om vi är positiva till en EG-anslutning anser vi att
det måste föras en nyanserad diskussion, där såväl positiva
som negativa faktorer förs fram i debatten. Människors oro
liksom deras frågor måste tas på allvar.
Debatten förs nu på en ''jordnära'' nivå om konkreta
frågor och det är viktigt att alla politiskt verksamma når ut
till medborgarna. Eftersom ungdomar och kvinnor är de
som är mest negativa till EG-medlemskap har ungdoms-
och kvinnoorganisationerna en särskilt stor uppgift i denna
informationsverksamhet. Vi har positiv erfarenhet av
aktiviteter i samarbete över partigränserna i denna fråga.
I budgetpropositionen sägs att:
-- -- -- såväl EES-avtalet som den förestående
folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i de
europeiska gemenskaperna, EG, och de frågor som dessa
väcker kräver dels omfattande och allsidig information till
allmänheten, dels en genomlysande debatt kring
konsekvenserna av de förändringar som väntar.
Kvinnoorganisationerna har en nyckeluppgift
I budgeten anslås 50 miljoner kr för informationsinsatser
om europeisk integration. Utrikesutskottet välkomnade i
sitt yttrande till KU (1991/92:UU3y) att regeringen avsåg
att återkomma med ytterligare medel för fortsatt
informationsspridning. Utrikesutskottet betonade särskilt
att ''kvinnornas situation bör uppmärksammas''.
Medel till organisationslivet kommer att fördelas av
Delegationen för informationsinsatser om europeisk
integration. Regeringen har ett särskilt Sekretariat för
Europainformation, som kommer att fungera som
samarbetsorganisation med t.ex. organisationslivet.
Sekretariatet skall enligt propositionen bl.a.
belysa effekterna av den europeiska integrationen på
kvinnornas situation i Sverige.
Med tanke på kvinnornas hittillsvarande negativa
inställning till svenskt EG-medlemskap finner vi det både
önskvärt och nödvändigt att öka insatserna i EG-frågan från
kvinnoorganisationernas sida. Med hänvisning till de
positiva uttalanden som gjorts om beaktandet av
kvinnornas speciella situation har vi också anledning
uttrycka vår förväntan att kvinnoorganisationerna
prioriteras vid den kommande medelstilldelningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kvinnoorganisationerna bör
ges särskild högprioritet vid medelstilldelningen för
informationsinsatser om europeisk integration.
Stockholm den 20 januari 1993
Gullan Lindblad (m)
Barbro Westerholm (fp)
Margareta Viklund (kds)
Karin Starrin (c)