I budgetpropositionen föreslås rörande
utrikesförvaltningen att sju generalkonsulat dras in,
däribland det i Chicago. De ersätts med honorära konsulat
eller generalkonsulat, vilket väl innebär att regeringen från
fall till fall får avgöra om man vid personskifte ska utse
konsul eller generalkonsul.
Jag vill i nuvarande statsfinansiella läge inte motsätta
mig de besparingar som kan göras inom statlig verksamhet.
Men i fallet Chicago finns det enligt min mening väsentliga
skäl för att säkerställa att den officiella svenska
representationen utgörs av en generalkonsul med stor
kunskap om både Sverige och Svensk-Amerika.
Illinois var den stat där de första större svenska
bosättningarna gjordes i inledningen till den stora
emigrationen. Genom lyckliga tillfälligheter finns platsen
för den första svenska massutvandringen, Bishop Hill som
grundlades 1846, till stor del bevarad i ursprungligt skick.
Professor Olof Isaksson, den svensk som betytt mest för att
restaureringen av Bishop Hill kom till stånd, har beskrivit
orten som ''det viktigaste svenskminnet utanför landets
gränser''. Staten Illinois har också satsat i Bishop Hill, bl a
med ett museum för nästan alla av de bevarade konstverken
av Olof Krans, som i sina målningar beskrev människor och
verksamhet i kolonin. Bishop Hill blev moderkoloni för en
rad svenska större bosättningar i Illinois, Iowa, Minnesota,
Nebraska och Kansas.
l850 grundades den första svenska lutherska
församlingen i USA, i Andover en bit från Bishop Hill. Den
blev inledningen till Augustanakyrkan som under lång tid
hade en dominerande roll för det svenska medvetandet i
USA. Som kulturellt centrum för den skapades Augustana
College, sedan 1875 beläget i Rock Island i samma område.
I Augustana College finns numera också inrymt Swensson
Swedish Immigration Center.
1846 kom första svensken till Chicago. Den svenska
befolkningen där växte, och när den var som störst hade
Chicago fler svenskfödda och deras barn än Malmö. Bilden
av den svenske emigranten har ofta varit bonden som själv
röjt sin mark på prärien. Men i verkligheten var den urbana
svenska befolkningen i USA större än den jordbrukande
delen.
Den stora emigrationen från 1840-talets mitt till första
världskriget omfattade med barn 1,2 miljoner personer.
Sannolikt har vi ännu inte förstått hur oerhört stora
influenser detta gav i Sverige, genom brev och artiklar och
genom ''återvändare''. Sambandet emigration-folkrörelser-
demokratisträvanden var mycket starkt. Men också
tekniskt, kulturellt och i flera andra avseenden kom mycket
starka folkliga impulser till Sverige från utvandrarna.
De senaste månaderna har tankar ventilerats både i
Sverige och i Illinois om att inför 1996 förbereda ett
jubileum avsett att illustrera den stora emigrationen.
Preliminärt avses kärnan i evenemangen vara ett
symposium i Sverige och ett i USA kring teman om svenskar
i USA, emigrationens inverkan på demokratisering och
samhällsomvandling i Sverige och kanske även moment om
migration generellt, alltså även i nutid. Efter ett möte på
kulturdepartementet i december håller forskare på att ta
fram förslag till ämnen. Helt klart finns mycket outforskat
kring utvecklingar och samband.
Utöver det tydliga vetenskapliga intresset finns starka
folkliga intressen, sannolikt på flera håll på båda sidor om
Atlanten, att på olika sätt inför 1996 påminna om
emigrationen.
1888 när emigrationen pågick som intensivast fanns ett
behov hos svenskamerikanerna att visa att det funnits en
svensk tradition i USA redan före revolutionen och
frigörelsen från England. I det syftet anordnades ett 250-
årsjubileum av Delaware-kolonin. Syftet med jubileet var
att inför omgivningen visa en tidig svensk identitet i
Nordamerika. Av bara farten upprepades jubileer 1938 och
1988. Men en koloni som varade l7 år och omfattade 800
svenskar är naturligtvis i sak mindre betydelsefull än den
stora utvandringen om 1,2 miljoner med dess mycket
omfattande inverkan på samhällsutvecklingen.
Det finns starka skäl att utnyttja 150-årsjubileet 1996 till
att aktualisera en rad nya frågeställningar kring vad
emigrationen betydde. I grunden var det en folklig rörelse --
medan de privilegierade grupperna och universiteten under
denna tid hämtade det mesta av sin utländska inspiration
från överhetsfilosofier i Tyskland kom småfolket till mycket
stor del att ta intryck av USA med dess frihetsideal och
frånvaro av ärvd makt.
Min bedömning är att gensvaret på förslaget om ett
emigrantjubileum är så stort att man kan räkna med ett
förverkligande av tankarna. På amerikansk sida är Illinois,
kanske tillsammans med Minnesota, den självklara basen
inför ett sådant jubileum. Därav följer behovet av täta
kontakter över Atlanten i förberedelser och genomförandet
av olika aktiviteter.
I sig är detta kanske inte skäl för att behålla ett på heltid
bemannat generalkonsulat. Även andra arrangemang kan
innebära en god representation. Men det förutsätter i så fall
att för uppgiften kan rekryteras en person med starkt
intresse och tillräckligt med tid och resurser för att kunna
utgöra en viktig förbindelselänk, självklart i samverkan
med ambassaden i Washington.
Det är angeläget att en sådan fortsättning finns planerad
i tid innan en indragning av dagens generalkonsulat i
Chicago äger rum. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svensk officiell närvaro i Illinois.