I samband med de svenska krispaketen har riksdagen beslutat att sänka biståndet med 1,5 miljarder kronor. Det motsvarar en sänkning med ca 10 %. Det kan tyckas att det är självklart att även biståndet skall drabbas när nästan alla andra sektorer i det svenska samhället tvingas dra ned. Det är i det sammanhanget viktigt att poängtera att biståndets storlek, till skillnad från andra sektorer, redan är relaterad till den svenska ekonomins storlek genom kopplingen till bruttonationalinkomsten. Därför blir nedskärningarna i biståndet en dubbel nedskärning. Till det kommer att när den svenska kronan faller i värde sjunker det ekonomiska värdet av det svenska biståndet. Utöver detta har ytterligare urholkning av biståndsnivån till u-länderna skett genom att östbiståndet och kostnader för asylärenden lagts in i biståndsbudgeten.
Nedskärningarna drabbar främst programbiståndet. Som exempel kan nämnas Moçambique. Moçambique är ett land som strax efter självständigheten drabbades av en sydafrikansk krigföring som ännu ej upphört. En krigföring som medfört en totalt förstörd ekonomi, miljontals internflyktingar och en av de högsta barnadödlighetssiffrorna i världen. Ett land som också drabbats av den internationella skuldkrisen och där skuldkvoten uppgår till 195 %. Den här situationen har inneburit att Moçambique blivit extremt biståndsberoende. Sverige är det enskilda land som ger Moçambique mest bistånd. Moçambique är ett av många fattiga länder, som inte har någon svångrem att dra in.
Biståndet har både ett symbolvärde för andra länder och en konkret betydelse för de människor som får biståndet i form av t.ex. subventionerade livsmedel, läkemedel och skolböcker.
Sverige var ett av de första länder som uppnådde enprocentsnivån. Detta fick stor internationell uppmärksamhet och medförde att andra länder följde efter. När nu föregångslandet Sverige frångår detta viktiga symbolvärde, kan det innebära att även andra länder nu följer efter.
Därför måste enprocentsmålet återställas. Det finns goda möjligheter att genom andra besparingar uppnå enprocentsmålet.
Under senhösten 1992 beslöt riksdagen att sänka en rad skatter på bl.a. godis och kosmetika. En skattelättnad som få svenskar ens var medvetna om. Dessa skattelättnader innebar minskade skatteinkomster på 1,5 miljarder kronor. Denna beskattning bör i allt väsentligt snarast återinföras.
JAS-projektet rullar vidare. JAS-ramen föreslås bli ändrad från 50 miljarder kronor till 60,2 miljarder i prisläget februari 1992. Det är nödvändigt att nu så långt möjligt söka stoppa detta resursslukande projekt. Det bör snarast utredas alternativa möjligheter för en snar avveckling.
Bantningen av försvaret i övrigt blir större än den som regeringen träffat uppgörelse om, men det rör sig om justeringar av mindre beskaffenhet.
I krispaketen överenskoms om en minskning av totalförsvaret med 1,2 miljarder kronor per år fr.o.m. 1996/97. Nästa budgetår sparas 400 milj.kr. Beloppet trappas upp till 600 milj.kr de två följande åren och därefter blir det full spareffekt. Sammanlagt får försvaret enligt propositionen 40,2 miljarder kronor vilket är en avsevärd ökning i förhållande till tidigare budgetår.
Jag anser att väsentligt större besparingar kan göras på försvaret, såväl under kommande budgetår som under den överenskomna perioden. Det är nödvändigt med hänsyn till rådande krisläge, liksom till de alltför stora minskningar som görs på u-hjälpen och annat av betydelse för inkomstsvaga grupper i det svenska samhället. Det går att göra väsentliga reduceringar av fösvarsanslaget, förslagsvis med 0 %.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ett återställande av enprocentsmålet för det svenska u-landsbiståndet enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lyxskatten på bl.a. godis och kosmetika återinförs enligt vad som anförts i motionen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av JAS- projektet,2
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om väsentlig minskning av försvarsanslagen på tilläggsbudgeten enligt vad som anförts i motionen.2
Stockholm den 26 januari 1993 Hans Göran Franck (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU 2 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till FöU