Ett utredningsarbete bör nu inledas för att i god tid
lämna förslag till hur de organisatoriska sambanden mellan
EG:s och Sveriges biståndsverksamhet skall utformas. Det
bör också klargöras från vilka delar av nuvarande
biståndsbudget som de svenska medlen till EG:s
gemensamma bistånd skall tas.
En betydande del av EG:s bistånd förmedlas genom
enskilda hjälporganisationer i EG:s medlemsländer. Det
gäller katastrofinsatser, livsmedelshjälp, stöd till
utvecklingsprojekt. Ett antal specialprogram ger ytterligare
möjlighet till samfinansiering från EG; insatser för
flyktingar, stöd till offer för apartheid, stöd till
Västbanken/Gaza, stöd till frontstaternas invånare. Ett
motsvarande stöd för insatser i Vietnam förbereds.
Dessutom utvecklas inom EG biståndsprogram för
direkt stöd till folkliga rörelser i tredje världen
(decentraliserat samarbete).
Att bygga upp kontakter mellan organisationer och
folkliga rörelser är tidskrävande. Det exemplifieras av EG:s
eget biståndsarbete med icke-statliga organisationer.
Fortfarande är där organisationer från de ursprungliga sex
EG-länderna klart överrepresenterade i fråga om
ansökningar om och bidrag till organisationernas
biståndsinsatser.
Det är angeläget att svenska organisationer som
bedriver u-landsverksamhet i god tid får kunskap om EG:s
stöd till organisationers biståndsarbete och möjligheter att
etablera kontakter med motsvarande
biståndsorganisationer inom EG-länderna och de
organisationer och nätverk för samverkan som de
upprättat.
Regeringen bör därför ta initiativ till
informationsinsatser och seminarier för att bland svenska
hjälporganisationer öka kunskaper och kontakt med EG:s
biståndsverksamhet. Stöd bör också lämnas för att etablera
kontakt med frivilliga hjälporganisationer inom EG och
deras organ för samverkan.
Ett EG-medlemskap får också liknande konsekvenser
för de delar av näringslivet som är leverantörer i
biståndssammanhang. För EG:s gemensamma bistånd lika
väl som för biståndet från respektive EG-land ''avbinds''
biståndet och ersätts av öppen upphandling för
biståndsinsatser från hela EG-området. Möjligheter öppnas
att bryta de upphandlingsmonopol som i praktiken funnits
för främst stora infrastrukturella biståndsprojekt. Det är
därför av intresse för u-länderna likaväl som för svenska
företag att de tidigt engagerar sig i de nya möjligheter att
delta i upphandling för bistånd som ett EG-medlemskap
innebär.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett utredningsarbete rörande de
organisatoriska sambanden mellan EG:s och Sveriges
biståndsverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ till informationsinsatser
och stöd till kontakter mellan enskilda svenska
organisationer och motsvarande organisationer inom EG.
Stockholm den 26 januari 1993
Karl-Erik Svartberg (s)
Berit Löfstedt (s)
Inger Lundberg (s)