Litauen har stabiliserats som en suverän stat. De ryska
ockupationstrupperna ska enligt avtal lämna landet under
1993. Demokratiska val har genomförts och i början av året
ska val av president ske. Samtidigt har ekonomin stadigt
försämrats. Exporten till ''fria statens samvälde'' har
minskat utan att exporten till väst ökat nämnvärt. Importen
av råvaror till industrin har försvårats bland annat p.g.a. att
man måste betala med hårdvaluta. Den minskade tillgången
på olja medför bl.a. kallare bostäder, neddragningar sker i
industrin och kommunikationer blir sämre. Bristen på
medicin är stor. Kreatursstockens storlek sjunker p.g.a.
saknaden av foder. Privatiseringen av kolchoserna har
också bidragit till att minska livsmedelsproduktionen.
Det råder ingen tvekan om att litauerna nu har en hård
vinter men de lever i en fri stat och de kan därmed själva i
högre grad än tidigare påverka sin framtid. Men utan hjälp
från omvärlden går det inte att omvandla nuvarande hårt
nedslitna struktur till en modern stat. Västvärlden måste
snabbt finna bättre former än hittills för hjälp till självhjälp.
Demokratisk utveckling
Litauen har nu genomgått sin första period som fri stat
och det kommande presidentvalet är början till en tid då
landet ytterligare kan förstärka sina demokratiska
institutioner. Starka politiska partier är viktiga i denna
process. De svenska politiska partierna bör få större
möjligheter att lämna stöd till sina systerpartier i Litauen.
Infrastrukturinvesteringar
Stora investeringar måste ske i infrastrukturen i form av
utbyggnad av vägnät (Via Baltica), internationella
flygplatser, järnvägar och nya telekommunikationer.
Företrädare för Litauens regering och centrala
transportmyndigheter har gett uttryck för att en
färjeförbindelse med Sverige är ett av de mest angelägna
projekten för att utveckla handel, turism och övriga sociala
kontakter. Denna viljeyttring har förnyats av den nya
regeringen. Som mest lämplig anses en förbindelse mellan
Klaipeda, som är Litauens stora hamnstad, och Karlskrona.
Förutom att Karlskrona är den stad i Sverige som ligger
närmast Klaipeda, är de båda städerna vänorter med
mycket goda kontakter. I båda städerna finns väl
fungerande färjelägen med möjlighet till järnvägs- och
biltransporter.
Södra Sverige
Då det gäller Litauen har det hittills bästa samarbetet
mellan våra länder skapats i södra Sverige, då främst i
Skåne, Blekinge och Småland. Genom bl.a.
vänortssamarbetet har många kontakter knutits över
Östersjön. Det är ett nödvändigt samarbete även från
svensk sida. Det finns mycken outnyttjad
utbildningskapacitet och även stort industriellt kunnande
inom små och medelstor företagsamhet, som bör utnyttjas
för Litauens räkning samtidigt som den egna verksamheten
skulle stimuleras och utvecklas. Jag vill uppmana
regeringen att låta sydöstra Sverige genom de olika
länsstyrelserna, landstingen och vänortskommunerna
utnyttja och fördela betydande delar av ett kommande
bistånd. Närheten till den regionala, geografiska
verkligheten samt den ömsesidiga nyttan kommer att
innebära stor effekt av satsade medel. Låt t.ex.
Kristianstads län svara för utbildning inom trädgårds- och
jordbruksområdet, Blekinge med Karskrona svara för
hälso- och sjukvården och Småland med bl.a. Växjö svara
för utbildning i marknadsekonomi och
småföretagarverksamhet.
Genom det regionala perspektivet finns unika
möjligheter till dubbel hjälp till självhjälp. Detta bör också
ses som en satsning mot ett integrerat Europa där även
Litauen ingår som en länk i ett allt viktigare nordeuropeiskt
handelsområde kring Östersjön.
Jordbruk
Litauen är ett utpräglat jordbruksland. Det finns goda
förutsättningar till att man snabbt kan öka
jordbruksproduktionen. Här kan den svenska
jordbruksnäringen göra betydande insatser p.g.a. närhet,
teknisk standard, utbildningsnivå, ledig kapacitet m.m. En
satsning på ''jordbrukets infrastruktur'' i kvarnar, slakterier,
sockerbruk, lagerlokaler m.m. skulle tillsammans med
utbildning och överföring av tekniskt kunnande skapa en
grund för landets vidare utveckling.
Energi
Energisektorns möjligheter till alternativa
energilösningar är betydande t.ex. flis, torv, vind och
rapsolja. Sverige borde hjälpa till med en utbyggnad för att
lindra landets beroende av importerad energi och av
kärnkraft. Praktiskt taget hela bostadsbeståndet är i behov
av isolering. I detta avseende kan vår byggnadsindustri
spela en stor roll för att bringa ner energiförbrukningen.
Räddningstjänst
Litauen har en rad industrier som är en potentiell risk
för landet och också för Sverige. Resurser bör tillföras vår
räddningstjänst så att de tillsammans med Litauens
motsvarighet kan bygga upp en katastrofberedskap i
Litauen.
Visumtvång
Sverige borde på allt sätt underlätta kontakterna med
Baltikum. Norge tog bort visumtvånget till Litauen 15/1
1993. Bl.a. Danmark, Storbritannien, Slovakien, Tjeckien
har gjort det tidigare. Det är nu hög tid att Sverige följer
deras exempel och avskaffar visumtvånget, så att
människorna från respektiva länder utan visum kan vara i
landet tre månader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat stöd till Sveriges politiska
partier för att stödja systerpartier i Litauen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i
Litauen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade möjligheter till kontakt
mellan södra Sverige och Litauen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktade åtgärder för att bygga
upp det litauiska jordbruket,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Litauens energiförbrukning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Litauens räddningstjänst,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av visumtvång.
Stockholm den 26 januari 1993
Charlotte Branting (fp)
o1,1
Figur : Världsbefolkningens tillväxt
eo2,1
Figur 6. More People ...
eo3,1
Fig 5 Demand for family ...
eo4,1
Figure 4. Different Futures
e