Klyftorna på jorden mellan rika och fattiga människor
och nationer blir allt djupare. Så gott som dagligen kan vi
välnärda svenskar se uthungrade och fattiga människor på
våra TV-apparater. Det är lätt att känna uppgivenhet.
UNCED
Samtidigt har vi nyss fått uppleva att jordens ledare
samlades till konferensen i Rio om MILJÖ och
UTVECKLING, UNCED. Där man kanske för första
gången på allvar konstaterade att överkonsumtionen i nord
och fattigdomen i syd är orsakerna till jordens
miljöförstöring. Vi kan inte bara ställa krav på u-länderna,
utan vi måste ställa de största kraven på oss själva. Sakta
börjar insikten om behovet av en förändrad livsstil att slå
rot i den rika delen av världen.
Skuldkrisen
Biståndet är en viktig del i försöket att fördela jordens
tillgångar mer rättvist. Resultaten av decenniers bistånd är
dock ganska magra. Framför allt beror detta på att de
fattiggjorda länderna är så skuldsatta att de hela tiden
tvingas betala en dubbelt så stor summa pengar till de rika
länderna i form av räntor och amortering på skulderna som
de får i bistånd. Detta kan naturligtvis inte fortsätta.
Handelspolitiken
Den orättvisa handelspolitiken är ytterligare en orsak till
att en positiv utveckling i u-länderna inte kommer till stånd.
Den reglerade världshandeln beräknas medföra en förlust
för u-länderna som är större än det samlade biståndet. Våra
handelsrestriktioner slår hårt och orättvist.
Skall vi lösa miljöproblemen på jorden, vilket vi måste
om mänskligheten skall överleva, så måste det ske en
tillväxt i den delen av världen där människor inte har sina
mest grundläggande behov tillgodosedda. Vi kan inte
begära att människor som inte har mat för dagen skall
bekymra sig om ozonlager och klimatförändringar.
Befolkning och konsumtion
Befolkningstillväxten är central i ett miljö- och
utvecklingsperspektiv. Det torde vara omöjligt att forma en
god miljö för alla, om inte befolkningstillväxten reduceras.
Jordens resurser räcker helt enkelt inte till. Samtidigt
betyder detta, att de utvecklade ländernas överkonsumtion
måste åtgärdas. Det finns ett tydligt samband mellan u-
ländernas överbefolkning och i-ländernas överkonsumtion.
Båda måste åtgärdas parallellt. Inför FN:s
befolkningskonferens 1994 är det nödvändigt att koppla
samman dessa båda perspektiv.
Miljöhänsynen inom biståndsorganen
De miljömål, som centralt fastslagits för det svenska
biståndet, måste följas upp i alla biståndsorgan. En
långsiktigt hållbar utveckling skall genomsyra all
verksamhet. Biståndsorganen bör till regeringen
avrapportera hur miljömålen konkret omsätts och
prioriteras. Uppföljning av UNCED är också angelägen.
SIDA:s och SAREC:s insatser kan här lyftas fram som goda
exempel.
Folkbildningsinsatser
Livsstilsfrågorna behöver lyftas upp i etikdebatten. 500
miljoner människor kan leva på vår materiella standard.
Jorden har en befolkning som är tio gånger så stor. Skall vi
dra några konsekvenser av det? För att öka beredskapen
inför de förändringar som måste komma är det angeläget att
göra kraftfulla informationsinsatser och stödja all
folkbildning som syftar till att förankra biståndet och öka
intresset för livsstilsfrågor hos de svenska medborgarna.
Som ett exempel kan nämnas den uppmärksammade
mässan ''Bistånd behövs''.
Enprocentsmålet
UNCED-sekretariatet har beräknat att insatser för att
genomföra Agenda 21 i utvecklingsländerna skulle kosta
600 miljarder USdollar årligen under 1993--2000, varav
årligen 125 miljarder USdollar erfordras som
utvecklingsbistånd. Det är dubbelt så mycket som dagens
samlade bistånd. Därför är det mycket viktigt att
ansträngningar görs för att Sverige, som ett föregångsland,
redan budgetåret 94/95 återställer biståndsanslaget till
enprocentsnivån.
Miljöbiståndet
I budgetpropositionen bilaga 15 (miljö- och
naturresursdep) hävdas, att miljö och hållbar utveckling
prioriteras i biståndspolitiken såväl inom det multi- som
bilaterala samarbetet. I bilaga 4 (utrikesdep) framförs som
ett av flera prioriterade områden ''en miljömässigt hållbar
utveckling''. En granskning av de särskilda miljöanslagen
redovisade i bilaga 4 (utrikesdep) ger dock vid handen
kraftiga nedskärningar i båda fallen. Det multilaterala
biståndet för miljöinsatser reduceras med 110 miljoner
kronor till 45 miljoner kronor under hänvisning till en
ingående reservation. Det bilaterala biståndet för särskilda
miljöinsatser reduceras med 25 miljoner kronor till 225
miljoner kronor.
Vi delar regeringens uppfattning, att miljöbiståndet skall
prioriteras. UNCED-besluten ställer också sådana krav på
oss. Enligt uppgift har det danska folketinget nyligen
beslutat att miljöbiståndet skall tilldelas en speciell andel av
det totala biståndsanslaget. Det är en prioriteringsform.
Regeringen bör studera det danska exemplet för att se om
det är en lämplig form för Sverige.
Enligt vår uppfattning fullföljer inte regeringen sin
prioritering. Vi ansluter oss till den socialdemokratiska
partimotionens förslag till anslagsförstärkningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av rättvisare
världshandel och en sanering av u-ländernas skuldbörda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om frågorna om befolkning och
konsumtion inför FN:s befolkningskonferens,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöhänsyn i biståndsorganen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förstärkt
opinionsbildning och stöd till folkbildningsinsatser för
studier i livsstils- och biståndsfrågor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det bör prövas att återställa
biståndet till 1 % av BNI redan budgetåret 1994/95,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts i övrigt avseende prioriteringen av
miljöbiståndet.
Stockholm den 26 januari 1993
Lena Klevenås (s)
Ulrica Messing (s)
Margareta Winberg (s)
Ingegerd Sahlström (s)