Sammanfattning
Motionen ger först en kort bakgrund och historik till befolkningsökningen i världen och vad Sverige ger bistånd till i dag på området. Motionärerna vill verka för att anslå medel till en ny spjutspetsorganisation som Sverige så väl behöver. Medel för detta anslag föreslår vi finansieras genom biståndsbudgeten.
Bakgrund
Som figuren nedan visar har världen upplevt en explosionsartad befolkningsökning sedan 1950. Den första miljarden människor fanns i världen i slutet av 1800-talet och 1930 den andra miljarden. Redan 30 år senare hade vi vuxit till tre miljarder (1960), 15 år senare till fyra miljarder (1975) och 12 år senare till fem miljarder (1987). Med den befolkningstakt vi har idag kommer vi att bli den sjätte miljarden år 1998. u1,3 Vid en europeisk parlamentarikerkonferens i London 1991, konstaterade Sir Crispin Tickell, Oxford, att jordens samlade resurser i form av mat, vatten och energi trots allt är begränsade. Om hela världen skulle leva på vår nivå (I- världen) så räcker resurserna till totalt 2,5 miljarder människor. Väljer världen att leva på en nedbantat vegetarisk levnadsnivå räcker resurserna till 5,5 miljarder människor (vilket vi är idag). Knappt 10 miljarder människor kan leva ens på en mycket låg nivå med de resurser jorden erbjuder.
Fördubblingstakten
Hela världen har 1992 en dubbleringstakt på 41 år om nuvarande födelsetal skulle hållas konstant framöver. Detta är inte realistiskt, men visar på följderna om vi fortsätter i samma takt som idag. Afrika på 23 år. Europa på 338 år!!!
Våra svenska programländer i Afrika dubbleras enligt följande: Angola 25 år, Botswana 23 år, Etiopien 25 år, Guinea-Bissau 35 år, Kap Verde 21 år, Kenya 19 år, Lesotho 24 år, Mocambique 26 år, Namibia 22 år, Tanzania 20 år, Uganda 19 år, Zambia 18 år, Zimbabwe 22 år.
Våra svenska programländer i Asien dubbleras enligt följande: Bangladesh 29 år, Indien 34 år (idag 883 miljoner), Laos 24 år, Sri Lanka 46 år, Vietnam 31 år.
Vårt programland i Latinamerika Nicaragua dubbleras på 23 år.
Intressant är att jämföra Sverige med Zambia. Länderna har 1992 i stort sett lika stor befolkning, ca 8,2 miljoner. Sverige dubbleras med dagens takt på 210 år och Zambia som sagt på 18 år. (Källa för siffrorna: Population Reference Bureau 1992)
Alltså skall skolor, arbetstillfällen, husrum, sanitära förhållanden, vatten och mat också fördubblas på 20--30 år, om folk skall kunna ha samma levnadsstandard som idag. Dessutom önskar vi höja denna levnadsstandard. Vi inser alla denna orimlighet.
Miljöproblemen ökar också i takt med befolkningstillväxten, som vi kan se enligt figur nedan. u2,3 Konsekvenser för mödrars hälsa, utvecklingen och miljön
Man beräknar att minst 50 miljoner aborter utförs varje år och att 100 000 kvinnor dör varje år av komplikationer från illegala aborter. Det är som om ett jumbojetplan störtade med 250 kvinnor ombord var fjärde timma. Det sker i det tysta och är ett resultat av att man inte lyckats nå ut med upplysning, informations- och motivationskampanjer såväl som tillgång till preventivmedel till alla de kvinnor som så önskar.
Den snabba befolkningstillväxten som vi haft sedan 1950-talet innebär vidare att hälften av u-världens befolkning kommer att vara under 15 år omkring år 2000.
Framgångsrik familjeplanering
Det har visat sig att där man har satsat på familjeplanering har snabba resultat kunnat påvisas. Under 1800-talet tog det USA 58 år att få ner födelsetalen från 6,0 till 3,5 barn per kvinna i fertil ålder. Idag har Indonesien åstadkommit detta på 27 år, Thailand på 15 år, Colombia på 12 år, Sydkorea på 12 år och Kina på 7 år.
U-länder vill satsa på mer familjeplanering
U-länderna själva står i dag för 80 % av kostnaderna för familjeplaneringssatsningarna. 82 % av u-ländernas befolkning 1989 levde i länder som hade en officiell befolkningspolitik som gick ut på att minska födelsetakten. Detta belyser att u-länderna själva anser att befolkningsfrågan har en prioritering bland alla andra problem de konfronteras med. Det finns en stark inhemsk efterfrågan för familjeplanering i alla dessa länder men det saknas helt enkelt resurser. Nedanstående diagram visar att biståndsmedel till familjeplaneringsprogram har varit konstanta, medan efterfrågan har ökat. u3,3 1960--1992 gick u-ländernas preventivmedelsanvändning bland gifta kvinnor upp från 10 % 1960 till 51 % 1992. Det finns dock en stor efterfrågan på familjeplanering i världen som ej är tillgodosedd. Enligt UNICEF:s rapport ''Situationen för världens barn 1992'' räknar man med att var tredje graviditet är oönskad. Vi vet från de sociologiska undersökningarna som är gjorda i nästan varje u-land att 300 miljoner par önskar tillgång till preventivmedel, men har det inte.
Det är med att bemöta den stora efterfrågan på familjeplanering som den galopperande befolkningsökningen kan få en lösning. Nya beräkningar som är gjorda av en demograf vid Rockefellerstiftelsen Steve Sinding (USA) ger vid handen att vi då kan följa den lägre prognosen för befolkningstillväxten -- den kurva som i nedanstående figur benämns med ''Low Growth''.
a22p Population Action International, (USA), beräknar att u- ländernas insatser totalt måste fördubblas och i-ländernas insatser totalt måste åttafaldigas, om vi skall kunna tillfredsställa efterfrågan på familjeplanering.
Sveriges bistånd på befolkningsområdet
Sveriges insatser 1992/93 är 326 miljoner och dessa är fördelade på följande sätt:
UNFPA -- FN:s Befolkningsfond f 145 mkr IPPF f 97 mkr WHO (genom Sarec) f 30 mkr Delposten Befolkningsfrågor inom Särskilda program f 40 mkr Bilateralt f 14 mkr 85 % går multilateralt och endast 4 % bilateralt. De övriga 11 % går till Särskilda program och ges till multilaterala organ såväl som direkt till organisationer över världen och till svensk resursbas.
International Planned Parenthood Federation (IPPF) och United Nation Population (UNFPA) och lite historik på 1980-talet
Sverige står för ca 20 % av hela IPPF:s totala budget och för 10 % av FN:s Befolkningsfonds (UNFPA:s) totala budget (se bilaga gällande UNFPA). Mycket av detta har sin historik i att USA drog sig helt ur finansieringen av UNFPA 1984 på grund av en stark hemmaopinion mot abort (USA var då den största bidragsgivaren till UNFPA) Sverige, Holland, Norge, Tyskland och Japan gick då in med större anslag för att stödja UNFPA 1985. Liknande skedde med finansieringen av IPPF. I december 1984 drogs det amerikanska biståndet in till IPPF på 11 miljoner dollar. (Detta representerade 1/4 av IPPF:s budget.)
Nu med den nye presidenten William Clinton och hans vicepresident Al Gore på plats i Washington vet vi att USA kommer att återuppta sitt stöd till UNFPA och IPPF. En kommitté i den amerikanska kongressen har redan givit sitt godkännande till att UNFPA skall få ett bidrag på 40 miljoner dollar (292 mkr) och IPPF skall få 12 miljoner dollar (87,6 mkr).
Sverige och befolkningsorganisationer
I USA finns ett 70-tal organisationer, institutioner och konsultföretag som arbetar aktivt med befolkningsfrågan genom informations- och upplysningsverksamhet, undervisning, forskning eller med att initiera, evaluera och administrera befolkningsrelaterade projekt. USAID har 1 300 olika projekt på gång ute i världen och kanaliserar sina satsningar genom ett 40-tal organisationer, konsultföretag eller institutioner. USAID kommer under innevarande budgetår (fr.o.m januari 1993) att ha 430 miljoner dollar (3 l39 mkr) till befolkningsrelaterade aktiviteter. USAID är den störste aktören i världen i dag på området.
I Sverige finns ingen liknande organisation som arbetar brett för att på ett professionellt och objektivt sätt sprida information om den globala befolkningsökningen. I Europa är det också mycket tunnsått och endast i länder som England, Holland och till nyligen Tyskland finns enskilda organisationer (NGO:s Non Governmental Organization) som endast sysslar med befolkningsfrågan.
Behov av en spjutspetsorganisation i Sverige
Sverige har ett unikt kunnande på området. Sverige kom i höstas på andra plats av 29 länder i i-världen när det gäller att tillgodose vår egen befolkning med information och tillgång till preventivmedel, låga priser och reklam etc.
Tiden är mogen för att göra en rejäl satsning från vårt land på detta område och att vi också involverar svenskarna i detta arbete. Vi behöver en renodlad NGO i Sverige som sysslar professionellt med befolkningsfrågan. En sådan organisation håller just nu på att växa fram och kan bli den spjutspetsorganisation som vårt land så väl behöver.
Bakgrunden är denna:
World Population Foundation-Stiftelsen för Globala Befolkningsfrågor instiftas just nu i Sverige och kommer att arbeta i samarbete och som systerorganisation med World Population Foundation (WPF) i Holland. Stiftelsen i Sverige blir en fristående enhet. WPF är en stiftelse som grundades i Holland 1987 och verkar inom tre områden:
1. Att få ut resurser till familjeplaneringsprojekt. (Har arbetat med 15 olika projekt i tredje världen.) 2. Att bygga upp ett professionellt kunnande om befolkningsfrågan i Holland. (Kurser och konsultuppdrag till universitet och högskolor. Även till DGIS, holländska SIDA) 3. Att agera som spjutspets för att skapa medvetenhet om befolkningsfrågan i världen bland skolungdomar, beslutsfattare, media och allmänheten.
Samarbetet med holländarna kommer att innebära att Sverige kan ta del av deras erfarenheter och även ha ett mycket direkt samarbete. Båda kommer att verka för att det i höst blir ett möte bland europeiska NGO:s som skall vara ett förberedande möte inför FN:s Befolkningskonferens i Kairo 1994. Som europeiska NGO:s kan de verka för att det blir mer satsningar från södra Europas sida. Det finns endast obetydligt befolkningsstöd i biståndet från Frankrike, Spanien och Italien. Samarbetet med Europeiska NGO:s kommer att leda till bättre koordinering av våra olika satsningar i u-länderna och att vi lär av varandra. WPF i både Holland och Sverige kommer även att arbeta gentemot Östeuropa.
WPF i Sverige kommer att verka för att resurser omedelbart kommer in i familjeplaneringsprogram som drivs i u-länderna av enskilda organisationer (NGO:s). Dessa resurser skall gå till både integrerade familjeplaneringssatsningar (där man arbetar med sociala och ekonomiska projekt förutom familjeplanering) och till riktade satsningar som t.ex. sociala marknadsföringsprogram av preventivmedel. Ungdomssatsningar skall särskilt betonas i projekten som stöds.
Budget 1993/94
Eftersom World Population Foundation har funnits i Holland finns väldigt mycket basmaterial framarbetat. Visst material finns på engelska, men en del måste översättas från holländska till svenska och engelska. Stiftelsen i Sverige kommer att hålla en professionell profil, men drivas med en liten och kostnadseffektiv organisation. Ideella krafter kommer att användas.
För att på ett professionellt sätt kunna driva stiftelsen föreslås för budgetåret 1993/94 ett anslag på 5 miljoner kr.
Av dessa går:
3 miljoner kronor för att stödja och igångsätta verksamheter på familjeplaneringsområdet i tredje världen.
1 miljon kronor öronmärks också för upplysnings- och informationsverksamhet i skolor och på universitet i Sverige.
1 miljon kronor till att starta sekretariatet för Stiftelsen för Globala Befolkningsfrågor i Stockholm och delfinansiera det under första året. Stiftelsen skall göra allt för att få tag på donerade kontorsutrustningar, donerade möbler och förhoppningsvis en donerad lokal och att man kommer att uppmuntra ideellt arbete, ungdomspraktikplatser och en professionell stab på 3--4 personer.
Övrig finansiering
De professionella inom stiftelsen kommer också att sälja sina tjänster i Sverige på universitet och skolor (lärarnas studiedagar), myndigheter och ute i Europa. I likhet med den Holländska stiftelsen räknar man med att få en rad översättningsuppdrag både från UNFPA, IPPF och SIDA. Sedan kommer man att uppvakta andra möjliga finansiärer såväl privata, organisationer och andra utländska stiftelser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befolkningsfrågan och behovet av familjeplanering i världen,
2. att riksdagen till Stiftelsen för Befolkningsfrågor, World Population Foundation, för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.
Stockholm den 26 januari l993 Lotta Edholm (fp) Lennart Brunander (c) Richard Ulfvengren (nyd) Liisa Rulander (kds) Bertil Persson (m)