Internationell satsning på den svenska folkbildningsidén
Den svenska folkbildningen är unik i världen. Dess
betydelse för demokratiutvecklingen i vårt land kan inte
underskattas. Det är inte utan orsak som Olof Palme
kallade Sverige för en cirkeldemokrati.
Omkring 40 %
av Sveriges 8,2 millioner invånare deltar i någon form
av folkbildning. Folkbildningens yttre ram är
studieförbunden, folkhögskolor och folkbibliotek. Dess idé
är att ge människor kunskap och utveckling på deras egna
villkor och samtidigt bidraga till att vidareutveckla
samhället och fördjupa demokratin. Folkbildningen har en
social dimension som utvecklar förmågan att samarbeta
samtidigt som den stärker den egna självkänslan. Den är fri
och frivillig och ger kunskap om villkor och möjligheter för
mänskligheten, samhället, arbetslivet, naturen och
kulturen.
Den svenska folkbildningsmodellen har en stor
tillskyndare i professor Jean-François Battails, som bl.a.
innehaft en gästprofessur vid Uppsala Universitet. Han
säger om folkbildningens speciella pedagogik:
Läraren/cirkelledaren spelar inte ställföreträdande
gudfader; kunskaper meddelas inte uppifrån, de kommer
från alla håll, cirkulerar horisontellt så att ingen deltagare
behöver vara passiv eller känna sig överflödig. Samtidigt
strävar man framåt, vilket förutsätter dels tillgång till solitt
material, dels träning i att diskutera och ifrågasätta.
Demokratin går alltså som en röd tråd genom
folkbildningen, den är inte bara mål utan också medel. Det
är enligt vår mening däri som folkbildningen har sin största
styrka. Folkbildningens kvalitéer kommer särskilt väl till sin
rätt i tider av förändring och omdaning. Den svenska
folkbildningen sköt fart under industrialiseringen på 1800-
talets senare hälft. Sociala och ekonomiska orättvisor
bidrog till viljan att förändra.
Knutet till folkhögskollärarlinjen vid institutionen för
lärarutbildning vid Linköpings Universitet finns sedan 1991
Vuxenutbildarcentrum (VuxCen). Bland dess fem enheter
finns den internationella enheten. Den internationella
enheten växer snabbt. Förfrågningarna om uppdrag är
många fler än man med nuvarande resurser kan orka med.
Orsakerna till den ökande efterfrågan på svensk
folkbildning är glädjande nog den förändringsprocess från
diktatur till demokrati som så många länder i världen i dag
står inför. Det är länder som måste finna medel för att
utveckla sin demokrati och som tror på
folkbildningens/vuxenutbildningens möjligheter.
VuxCen har fått SIDAs uppdrag att ta sig an tre stora
projekt: ett i Tanzania och två i Chile. Efter
fredsöverenskommelsen i Moçambique står VuxCen inför
utmaningen att under de närmaste åren ge lärare och
personal vid utbildningsministeriet omfattande pedagogisk
utbildning. I Sydafrika, där apartheidpolitikens tid snart är
förbi, har svensk folkbildning sedan lång tid spelat en roll,
bl.a. genom att ANC-studenter under många år har fått
utbildning vid Marieborgs Folkhögskola i Norrköping. Det
finns också långt framskridna planer på att hjälpa till med
utbildning av lärare och rektorer i Namibia. Vidare har
förfrågningar kommit från Zimbabwe och Burkina Faso för
att nämna några exempel.
Som framgår ovan är det i dag främst i utvecklingsländer
som svensk folkbildning har efterfrågats. Flera av länderna
är traditionella svenska biståndsländer och kanske ligger en
del av förklaringen just däri. Det är länder som genom ett
mångårigt samarbete har fått en naturlig kunskap om
svensk folkbildning.
Vi motionärer är naturligtvis stolta över detta. Vi anser
också att det finns all anledning att mera aktivt
marknadsföra svensk folkbildningstradition i hela Europa
och det nya Ryssland.
I den svåra omdaningsprocessen från diktatur till
demokrati som är i vardande i Central- och Östeuropa
skulle svensk folkbildning kunna ge ovärderliga bidrag till
demokratiutvecklingen. Demokrati byggd på
folkbildningsgrund ger kunniga och upplysta människor
vilket är den bästa förutsättningen för att demokratin ska
bli stabil och bestående. Det ska inte förtigas att detta också
är ett svenskt intresse.
För att överleva måste emellertid demokratin ständigt
återerövras. Det gäller för nya som för gamla demokratier.
I flera EG-länder skulle svensk folkbildning kunna ge en ny
dimension i utbildningen. Dagens starkt konkurrens- och
kunskapsinriktade utbildning ger arbetsgivarna
yrkeskompetent arbetskraft, men medverkar den till
demokratins utveckling och fortlevnad?
Svensk folkbildning är unik i världen. Vi har en
långvarig och god egen erfarenhet. Vi ser ett klart behov av
folkbildning efter svensk modell i såväl Central- och
Östeuropa och Ryssland som i EG-området. En aktiv
marknadsföring av svensk folkbildning skulle sannolikt
resultera i efterfrågan på samarbete.
De svenska folkbildningsinstitutionerna, t ex
Vuxenutbildarcentrum i Linköping, enskilda
folkhögskolor och studieförbund, bör resursmässigt
förstärkas så att man aktivt kan marknadsföra
folkbildningen och möta efterfrågan från dessa länder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföring av och resurser
till svensk folkbildning i syfte att stödja utvecklingen på
området i Central- och Östeuropa.
Stockholm den 26 januari 1993
Viola Furubjelke (s)
Berit Löfstedt (s)
Berit Oscarsson (s)