Den svenska folkbildningen är unik i världen. Dess betydelse för demokratiutvecklingen i vårt land kan inte underskattas. Det är inte utan orsak som Olof Palme kallade Sverige för en cirkeldemokrati.
Omkring 40 % av Sveriges 8,2 millioner invånare deltar i någon form av folkbildning. Folkbildningens yttre ram är studieförbunden, folkhögskolor och folkbibliotek. Dess idé är att ge människor kunskap och utveckling på deras egna villkor och samtidigt bidraga till att vidareutveckla samhället och fördjupa demokratin. Folkbildningen har en social dimension som utvecklar förmågan att samarbeta samtidigt som den stärker den egna självkänslan. Den är fri och frivillig och ger kunskap om villkor och möjligheter för mänskligheten, samhället, arbetslivet, naturen och kulturen.
Den svenska folkbildningsmodellen har en stor tillskyndare i professor Jean-François Battails, som bl.a. innehaft en gästprofessur vid Uppsala Universitet. Han säger om folkbildningens speciella pedagogik:
Läraren/cirkelledaren spelar inte ställföreträdande gudfader; kunskaper meddelas inte uppifrån, de kommer från alla håll, cirkulerar horisontellt så att ingen deltagare behöver vara passiv eller känna sig överflödig. Samtidigt strävar man framåt, vilket förutsätter dels tillgång till solitt material, dels träning i att diskutera och ifrågasätta.
Demokratin går alltså som en röd tråd genom folkbildningen, den är inte bara mål utan också medel. Det är enligt vår mening däri som folkbildningen har sin största styrka. Folkbildningens kvalitéer kommer särskilt väl till sin rätt i tider av förändring och omdaning. Den svenska folkbildningen sköt fart under industrialiseringen på 1800- talets senare hälft. Sociala och ekonomiska orättvisor bidrog till viljan att förändra.
Knutet till folkhögskollärarlinjen vid institutionen för lärarutbildning vid Linköpings Universitet finns sedan 1991 Vuxenutbildarcentrum (VuxCen). Bland dess fem enheter finns den internationella enheten. Den internationella enheten växer snabbt. Förfrågningarna om uppdrag är många fler än man med nuvarande resurser kan orka med.
Orsakerna till den ökande efterfrågan på svensk folkbildning är glädjande nog den förändringsprocess från diktatur till demokrati som så många länder i världen i dag står inför. Det är länder som måste finna medel för att utveckla sin demokrati och som tror på folkbildningens/vuxenutbildningens möjligheter.
VuxCen har fått SIDAs uppdrag att ta sig an tre stora projekt: ett i Tanzania och två i Chile. Efter fredsöverenskommelsen i Moçambique står VuxCen inför utmaningen att under de närmaste åren ge lärare och personal vid utbildningsministeriet omfattande pedagogisk utbildning. I Sydafrika, där apartheidpolitikens tid snart är förbi, har svensk folkbildning sedan lång tid spelat en roll, bl.a. genom att ANC-studenter under många år har fått utbildning vid Marieborgs Folkhögskola i Norrköping. Det finns också långt framskridna planer på att hjälpa till med utbildning av lärare och rektorer i Namibia. Vidare har förfrågningar kommit från Zimbabwe och Burkina Faso för att nämna några exempel.
Som framgår ovan är det i dag främst i utvecklingsländer som svensk folkbildning har efterfrågats. Flera av länderna är traditionella svenska biståndsländer och kanske ligger en del av förklaringen just däri. Det är länder som genom ett mångårigt samarbete har fått en naturlig kunskap om svensk folkbildning.
Vi motionärer är naturligtvis stolta över detta. Vi anser också att det finns all anledning att mera aktivt marknadsföra svensk folkbildningstradition i hela Europa och det nya Ryssland.
I den svåra omdaningsprocessen från diktatur till demokrati som är i vardande i Central- och Östeuropa skulle svensk folkbildning kunna ge ovärderliga bidrag till demokratiutvecklingen. Demokrati byggd på folkbildningsgrund ger kunniga och upplysta människor vilket är den bästa förutsättningen för att demokratin ska bli stabil och bestående. Det ska inte förtigas att detta också är ett svenskt intresse.
För att överleva måste emellertid demokratin ständigt återerövras. Det gäller för nya som för gamla demokratier. I flera EG-länder skulle svensk folkbildning kunna ge en ny dimension i utbildningen. Dagens starkt konkurrens- och kunskapsinriktade utbildning ger arbetsgivarna yrkeskompetent arbetskraft, men medverkar den till demokratins utveckling och fortlevnad?
Svensk folkbildning är unik i världen. Vi har en långvarig och god egen erfarenhet. Vi ser ett klart behov av folkbildning efter svensk modell i såväl Central- och Östeuropa och Ryssland som i EG-området. En aktiv marknadsföring av svensk folkbildning skulle sannolikt resultera i efterfrågan på samarbete.
De svenska folkbildningsinstitutionerna, t ex Vuxenutbildarcentrum i Linköping, enskilda folkhögskolor och studieförbund, bör resursmässigt förstärkas så att man aktivt kan marknadsföra folkbildningen och möta efterfrågan från dessa länder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av och resurser till svensk folkbildning i syfte att stödja utvecklingen på området i Central- och Östeuropa.
Stockholm den 26 januari 1993 Viola Furubjelke (s) Berit Löfstedt (s) Berit Oscarsson (s)