med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)
De baltiska staterna är i stort behov av att snabbt få till
stånd en kvalitativt högtstående ekonomisk utbildning.
Socialdemokraterna anser att det är riktigt att ge detta
ämne hög prioritet i svenskt biståndssamarbete.
Regeringen gav i juni 1992 Handelshögskolan i
Stockholm i uppdrag att bereda ett förslag om att upprätta
en handelshögskola i Riga. Regeringen har valt att själv
bereda ärendet och att vända sig till riksdagen med
Handelshögskolans projektförslag.
Socialdemokraterna har i motion U251 (s) kritiserat
regeringens sätt att hantera samarbetet med Baltikum och
Central- och Östeuropa. Hanteringen av detta ärende ger
ytterligare stöd för den kritiken.
För det första anser vi inte att det är riksdagens uppgift
att ta ställning till särskilda biståndsprojekt. Det är
regeringens och biståndsmyndigheternas uppgift att fatta
dessa beslut. Riksdagens uppgift är att göra övergripande
prioriteringar och ange en hanteringsordning. Det kan även
ifrågasättas om det är regeringens uppgift att bereda denna
typ av ärenden.
För det andra anser vi att projektet som det beskrivits i
propositionen ger anledning till flera betänkligheter.
Kostnaden är mycket stor, 122 miljoner kronor, och
sträcker sig fram till 2003. För detta ska 100, inledningsvis
50, elever utbildas per år. Kostnaden per intagen elev är
mycket hög, ca 200 000 kronor. Frågan är om projektet
uppfyller grundläggande krav om kostnadseffektivitet och
långsiktig hållbarhet. Till exempel ska 15 miljoner kronor
användas för lokal/hyreskostnader, något som rimligen
ligger på mottagande land. Vidare finns ingen redovisning
av vilka privata resurser Handelshögskolan har mobiliserat.
Möjligen är den allvarligaste kritiken av projektet att
regeringen inte har redogjort för den lettiska sidans
möjlighet att ta fullt institutionellt och finansiellt ansvar för
skolan inom rimlig tid. Institutionssamarbete är svårt. Som
projektet nu är utformat är det helt enkelt en gren av
Handelshögskolan i Stockholm, med dennas rektor som
högst ansvarig. Av erfarenhet är denna givarlandsgrundade
typ av projekt inte en god grund för långsiktig hållbarhet.
Svenska Institutet anför i sitt remissyttrande att man
fäster stort stöd vid att existerande högskolor involveras. Så
är här inte fallet. SI konstaterar också att ett projekt av
denna storleksordning medför att andra projekt riktade mot
Lettland måste nedprioriteras.
Vi delar härvidlag Institutets synpunkter.
Konsekvenserna av regeringens förslag för det samlade
svenska stödet till Baltikum bör utredas.
Vi fäster emellertid stor vikt vid att lettiska regeringen
är positiv till projektet. Eftersom projektet rör ett angeläget
ämne bör riksdagen inte fatta ett beslut som blockerar
vidare beredning av stöd till en handelshögskola i Riga
försåvitt därigenom ett bättre genomtänkt förslag skulle
komma till stånd. I sammanhanget bör också möjligheterna
till en breddad finansiering undersökas, t ex en samnordisk
satsning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående beredningen av en
handelshögskola i Riga och att regeringen återkommer med
ett nytt förslag i frågan.
Stockholm den 7 maj 1993
Pierre Schori (s)
Mats Hellström (s)
Maj Britt Theorin (s)
Karl-Erik Svartberg (s)
Nils T Svensson (s)
Viola Furubjelke (s)
Kristina Svensson (s)
Berndt Ekholm (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Hans Göran Franck (s)
Lena Boström (s)
Sonia Karlsson(s)
Stig Alemyr (s)
Alf Eriksson (s)
Sture Ericsson (s)
Lena Hjelm-Wallén (s)