Genom den snabba förändring som skett i de östeuropeiska staterna har många kontakter etablerats mellan svenska folkrörelser och organisationer främst i de baltiska staterna, men också i andra öststater. Utöver det värde som ligger i de internationella kontakterna visar det sig ofta att det finns behov av utbyte av kulturgrupper, möjlighet att översätta material, stöd till föreläsarturnéer och liknande. I främst de baltiska staterna finns fortfarande organisationer kvar från den tiden då länderna var självständiga. I många sammanhang ingick de då i nordiska samarbetsorgan och i vissa fall också direkt i svenska riksorganisationer.
Den strävan som finns till demokratisering och till uppbyggnad av fria organisationer bör ses som ett positivt bidrag till fredsarbetet kring Östersjön och förbrödring mellan folken.
Nykterhetsarbetet var ett av de områden där de östeuropeiska staterna, redan före de politiska förändringarna i början av 80-talet, hade kontakt med Sverige och Norden. Denna kontakt hade sitt ursprung i de stora alkoholproblem som utvecklats i de östeuropeiska staterna. Myndigheter och fackföreningar konstaterade att det stora alkoholbruket motverkade välfärdsutvecklingen.
Man tog då initiativ till bildande av organisationer med bl a nykterhet på programmet. De alkoholrelaterade problemen fanns inom alla samhällsområden, inte minst inom arbetslivet där de negativt inverkade på produktionen.
I rådande situation har erfarenhetsutbyte mellan Sverige och berörda öststater utvecklats, främst i Baltikum. Detta har lett till positiva effekter, vad gäller kampen mot alkoholskador. Här har organisationer som arbetar med förebyggande och rehabiliterande verksamhet, som exempelvis fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen, studieförbunden och andra socialt inriktade organisationer, bidragit till ett konstruktivt erfarenhetsutbyte.
Förmedling av idéer och verksamhetsformer som under lång tid prövats i våra länder kan bli värdefulla bidrag till ett vardagligt arbete i nybildade organisationer. Initiativ till en sådan kontaktverksamhet bör därför stimuleras från statens sida och i huvudsak kanaliseras via organisationer av folkrörelsekaraktär.
Det är också viktigt med ubyte av erfarenheter mellan parlamentarikerna från de nordiska länderna och t ex de baltiska staternas parlament med avseende på alkoholpolitik och samverkan med nykterhetsrörelsen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika åtgärder som främjar utbytet mellan organisationer/folkrörelser i Sverige och i Baltikum,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild inriktning på Baltikum vad gäller beviljade medel via dessa organisationer.
Stockholm den 22 februari 1992 Fanny Rizell (kds) Karin Israelsson (c) Göran Magnusson (s) Bertil Danielsson (m) Gudrun Norberg (fp)