med anledning av prop. 1992/93:244 Styrnings- och samarbetsformer i biståndet
I proposition 1992/93:244 beträffande styrnings- och
samarbetsformer i biståndet föreslås att anslagsstrukturen
skall förändras, att en ny modell för samarbetet med de
större mottagarländerna införes samt att en ökad
samordning av ambassader och biståndskontor -- i vissa fall
sammanslagning -- sker. Alla dessa förslag framläggs för att
öka effektiviteten och flexibiliteten vilket är bra. Med tanke
på den under senare år allt livligare biståndsdebatten och
den kritik som framförts är det viktigt att nya metoder och
vägar prövas.
Frågan är emellertid om man trots beaktansvärda
ambitioner lyckas med detta, så länge man negligerar
splittringen i biståndet. Under senare år har antalet s.k.
programländer (med s.k. landram) ökat till 19. Utanför
denna krets bedrivs ett omfattande och långsiktigt
biståndssamarbete med 9--10 länder. Utöver dessa
sammanlagt 28--29 länder bedrivs samarbete i form av stöd
till enstaka projekt i ett 60-tal mottagarländer (östbiståndet
ej medräknat). Det svenska biståndet är således med
hänsyn till antalet länder alltför splittrat. Här måste ske en
klarare prioritering. Här krävs koncentration.
Om det saknas koncentration när det gäller antalet
samarbetsländer så gäller detta icke minst antalet sektorer
och ämnesområden inom respektive mottagarländer. En
lista på alla dessa skulle bli mycket, mycket lång. Visst är
varje ämnesområde i sig självt viktigt, men när människor
lever på svältgränsen eller när det varje dag är cirka 35 000
barn som dör av svält eller av bristsjukdomar, upplever jag
biståndsprojekt inom t.ex. trafiksäkerheten som något
malplacerade. Därmed är inte sagt att dessa är av ringa
värde inom biståndet, men i bedömningen av hur en samlad
och total effektivitet skall uppnås måste man väga in vad
splittringen innebär på SIDA:s huvudkontor i Stockholm
samt på biståndskontoret i respektive mottagarland.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökad koncentration av det
svenska biståndet.