Kunskapsöverföring och kompetensutveckling har hög prioritet i det svenska biståndet till Baltikum. Framför allt gäller detta utveckling av demokratiska institutioner och en fungerande marknadsekonomi samt förbättring av miljön. Samarbete ifråga om forskning och högre utbildning är också en viktig uppgift. Vid sidan av dessa övergripande prioriteringar tror vi att det är viktigt att man med delar av biståndsmedlen under tredje huvudtiteln, G 1 Samarbete med Central- och Östeuropa (prop. 1992/93:100) stödjer den mångfald av studieutbyten som sker mellan Sverige och de baltiska länderna inom olika samhällsområden.
Merparten av de pengar som fördelas av BITS inom G- anslaget är avsedda för avgränsade, större projekt. Däremot saknas medel som kan få en friare användning för att stödja enskilda eller grupper av baltiska medborgare som vill studera svenska institutioner av olika slag, eller svenskar som vill dela med sig av sina kunskaper i Baltikum.
Kalmar län har genom sitt geografiska läge och även historiskt många band med Baltikum. Vänortsutbytet är rikt och många balter har under de senaste åren varit i vårt län, Kalmar län, för att studera demokrati, politiskt arbete, föreningsliv och samhällsservice av olika slag. Dessutom bedriver vänortsföreningarna ett förtjänstfullt arbete. I länet har bildats en Baltikumkommitté med bred representation från olika samhällssektorer. Dess syfte är att på ett obyråkratiskt sätt samordna och stödja de många olika insatser som sker i länet gentemot Baltikum.
Merparten av kostnaderna för länets kontakter med Baltikum har kunnat finansieras med kommunala och landstingskommunala medel, ofta vid sidan om ordinarie budget. Även många organisationer, kyrkor och ideella föreningar har ett aktivt utbyte med Baltikum.
Kommuner och landsting gör i dag stora besparingar, vilket minskar utrymmet för utbytesverksamhet. Vi ser också allt fler tecken på en avmattning av studiebesöken från de baltiska länderna vilket beror på att man även i deras än mer ansträngda ekonomier tvingas till andra prioriteringar än i och för sig viktiga studieutbyten.
För att de stora mellanstatliga demokratiserings- och uppbyggnadsprojekten skall kunna få en god förankring och växtkraft krävs att olika befattningshavare från Baltikum kan få tillfälle att på ort och ställe kunna studera hur deras motsvarande institutioner i Sverige fungerar.
Kostnaderna för sådana enskilda utbyten -- resor, uppehälle och sjukförsäkringar -- är mycket små. Det rör sig om så små kostnader att det är orationellt att belasta SIDA eller BITS med enstaka ansökningar. Bättre vore att länsstyrelse eller annat regionalt organ, med god översikt över existerande och planerade behov, kunde tilltros uppgiften att fördela pengar för sådana insatser.
Vi föreslår att man inom anslaget till BITS avsätter medel för sådana små insatser som angivits i motionen. Beloppet kan efter ansökan överföras till länsstyrelsen i respektive län eller annan regional myndighet eller regionalt organ att användas för kostnader som rör resor/uppehälle i syfte att främja kunskapsöverföring och kompetensutveckling i de baltiska staterna. BITS bör utforma de regler som ska tillämpas för anslaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra vissa medel från BITS till regional myndighet eller regionalt organ.
Stockholm den 21 januari 1993 Christer Lindblom (fp) Lena Öhrsvik (s) Bengt Kronblad (s) Krister Örnfjäder (s) Bertil Danielsson (m) Leif Carlson (m) Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c) Lars Moquist (nyd) Chatrine Pålsson (kds)