Sverige bör kunna göra större insatser för uppbyggnaden
i Baltikum och Östeuropa genom ökat bundet bistånd i
form av prefabricerade småhus, byggnadsteknik i övrigt och
jordbruksredskap.
Mål för bistånd
Det råder en närmast total uppslutning bakom viljan att
vi i Sverige skall bistå Baltikum och våra grannar runt
Östersjön. Som grannland har Sverige ett särskilt ansvar för
att reformprocessen blir framgångsrik och till fördel för våra
grannfolk.
Skall förhållandena i mottagarländerna förändras i en
gynnsam ekonomisk, social och ekologisk riktning krävs
omfattande, mångskiftande och väl anpassade
biståndsinsatser. Sveriges biståndsgivning bör utgå ifrån
mottagarländernas önskemål, behov och förutsättningar
och ges utan förbehåll och krav på motprestationer.
Det utesluter inte att det kan finnas områden i en
biståndsgivning som kan vara till ömsesidig fördel för givare
och mottagare utan att det kommer i konflikt med de
grundläggande målen för vår biståndsgivning och den
obundna biståndsformen utifrån mottagarländernas
förutsättningar och villkor. Det finns anledning att särskilt
uppmärksamma en biståndsgivning där sådana ömsesidiga
fördelar kan förekomma. I denna motion vill vi peka på två
sådana områden i vårt bistånd till våra grannländer i öst.
Bygg småländska trähus i öst
I våra östliga grannländer föreligger ett stort behov av
byggnation för bl a bostäder, skolor och vårdhem. Det
gäller inte minst bostäder till de återvändande ryska
soldaterna.
Parallellt med detta har vi i Sverige stora problem inom
byggbranschen med kraftigt stigande arbetslöshet och
betydande ledig kapacitet efter de senaste årens
överdimensionerade byggsektor. Den förändrade
situationen på bostads- och byggmarknaden har särskilt
hårt drabbat den prefabricerade småhustillverkningen där
snart samtliga husfabriker håller på att slås ut från
marknaden. Detta får förödande konsekvenser för
människorna i de småländska höglandskommunerna
eftersom huvuddelen av småhustillverkarna finns
lokaliserade där. Kommunerna hade redan innan
byggkrisen betydande regionalpolitiska och
sysselsättningspolitiska problem.
Samtidigt har dessa kommuner i sydost en direkt
anknytning till Baltikum och länderna på andra sidan
Östersjön genom sitt grannskap och sin närhet. De band
som funnits i historien har också omedelbart efter
frigöringsprocessen lett till ett intensivt kontaktutbyte
mellan berörda områden. Såväl spontana hjälpinsatser som
många andra exempel på gemensamt samarbete för
utveckling finns. Ett stort problem är den betydande
kapitalbrist som finns i öst.
Resurser i form av ökat bundet bistånd för att bygga
småhuslägenheter, skolor eller vårdhem i öst skulle kunna
vara till betydande fördel för båda parter. Det skulle ge
arbete i den svenska småhusindustrin och 2--3 gånger så
många i samhället i övrigt. Arbetslösheten skulle kunna
minskas i Sverige och en värdefull industrikapacitet skulle
kunna bevaras. Samtidigt ger byggandet välbehövliga jobb,
bostäder och lokaler för vård, undervisning och service och
främjar utvecklingen i öst.
Utveckla ett mekaniserat jordbruk i öst med svenska
redskap
En modernisering och effektivisering av jordbruket i öst
är en förutsättning för att lindra nöden och öka välfärden i
de aktuella länderna i öst. Bristen på kapital motverkar en
nödvändig mekanisering av jordbruken som därvid är
nödvändig.
Samtidigt har vi i Sverige betydande problem inom
industrin som tillverkar jordbruksmaskiner på grund av
omställningen och neddragningen av det svenska
jordbruket. Tillsammans med den djupa allmänna
lågkonjunkturen skapar detta samma typ av svåra problem
inom denna industrigren som för husfabrikerna. Ett
exempel kan tas från Överums bruk som minskat sina
anställda från ca 350 till 100 på de senaste två åren.
Där finns också ett projekt påbörjat i ovan nämnd
riktning men det kan inte genomföras i brist på kapital i
mottagarlandet. Med biståndsmedel blir det möjligt.
Biståndsmedel i bunden form innebär att Överumsplogar
kan levereras till öst och en utveckling av ett ömsesidigt
industriutbyte med komponenttillverkning i framtiden kan
starta.
Förslag
Regeringen bör därför vidtaga sådana åtgärder att
biståndsmedel i kombination med arbetsmarknadsstöd kan
avsättas i ovan nämnda två sammanhang för åtgärder till
dubbelt meningsfull verksamhet för såväl mottagare som
givare. Insatserna från BITS och SIDA bör också ges en
sådan inriktning att de kan medverka till att de ovan
anförda projekten kan förverkligas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en disponering av biståndsmedel
till Baltikum och Östeuropa för byggnation och
jordbruksinsatser.
Stockholm den 19 januari 1993
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)