I regeringens proposition l993/94:l00 Bilaga 4 föreslås att det samlade biståndet för budgetåret l993/94 skall uppgå till l2 960 miljoner kronor. De multilatera bidragen föreslås uppgå till 3 l48 miljoner kronor. Det totala multilatera biståndet är dock större: ''Sammantaget uppgår de svenska multilatera bidragen till ca en tredjedel av biståndsramen'', enligt propositionen (sid 68).
Värdet av upphandlingen av svenska varor och tjänster på den multilaterala marknaden uppgick år l99l till l98 miljoner dollar, varav 37 miljoner dollar från FN, enligt Exportrådets statistik. Om detta förhållande framhåller föredragande statsråd:
Ställs värdet av upphandlingen i relation till de bidrag olika länder ger till bankerna och FN -- återflödet -- kan konstateras att gruppen ''mest gynnade länder'' toppas av Schweiz, Storbritannien och Frankrike, medan Sverige och övriga nordiska länder hamnar långt ner (sid 76).
Vad denna från svensk synpunkt skeva relation beror på, finns för närvarande inget entydigt svar, påpekar föredragande statsråd. Det kan bero på bristande konkurrensförmåga, i varje fall före den svenska kronans fall, på att svenska myndigheters draghjälp är otillräcklig eller att svenska företag inte satsar på denna marknad i samma usträckning som företag i andra länder.
Enligt vår uppfattning kan denna skeva relation elimineras genom att vi kraftigt ökar vårt bundna bistånd. Det innebär först och främst att vi skall skänka av det vi har och inte av det vi inte har. För att finansiera vår totala statsbudget för l993/94 om 521 miljarder kronor lånar vi upp l62 miljarder, d.v.s. nära en tredjedel. Att vårt totala bistånd beräknas uppgå till ca 0,9 procent av BNP innebär sålunda inte att svenska folket också ger 0,9 procent av sin samlade produktion under budgetåret l993/94 utan endast cirka 0,6 procent. Den återstående tredjedelen skjuter vi på framtiden och får sålunda betalas av kommande generationer.
Bundet bistånd innebär att givaren bestämmer bland vilka varor och tjänster som det mottagande landet får välja. Invändningen att mottagaren därigenom inte kan välja de billigaste varorna och tjänsterna på världsmarknaden är helt irrelevant. Gåvor betyder just att man överger marknaden som fördelningsmekanism därför att mottagaren inte kan konkurrera på likvärdiga villkor.
I ett läge när det givande landet upplever sin värsta ekonomiska kris sedan början av l930-talet är det naturligtvis än mer motiverat att öka andelen bundet bistånd. Det kan omöjligen anses mer omoraliskt att sysselsätta annars arbetslösa genom ökat bundet bistånd än att skjuta över biståndets betalning genom upplåning på kommande generationer. Varje upplåning i dag minskar f.ö. framtida generationers möjlighet att öka biståndet eftersom de skall betala både räntor och amorteringar på ''ärvda'' skulder.
Vår uppfattning är att andelen bundet bistånd av vårt totala anslag till biståndsram för budgetåret 1993/94 bör kraftigt ökas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av det bundna biståndet.
Stockholm den l5 januari l993 Hugo Hegeland (m) Filip Fridolfsson (m)