med anledning av skriv. 1992/93 145 Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
I sin skrivelse 1992/93:145 redogör regeringen för
svenska företags verksamhet i Sydafrika under året 1991
och lämnar där uppgifter om bl.a. företagens omsättning,
antal anställda, investeringar och rörelseresultat samt om
löner och anställningsvillkor och sociala förhållanden för de
anställda vid dotterbolagen i Sydafrika. Av dessa uppgifter
framgår att samtliga svenska företag tillämpar principen om
lika lön för likvärdigt arbete och att ingen diskriminering
förekommer vid extern eller intern rekrytering.
De svenska företagen svarar också för olika sociala
förmåner såsom pensioner, olycksfalls-, liv- och
invaliditetsförsäkringar, semester och sjukvård. (s. 2--5).
Därutöver fastslås i regeringens skrivelse att flertalet
företag bidrog med stöd för utbildning till de svarta
anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker,
stipendier m.m. Detta stöd omfattade också barns högre
studier. Även lån för anskaffning av bostad eller förbättring
av bostadsstandarden har tillhandahållits. Vidare gavs
subventionerade eller fria måltider och transporter.
Flertalet företag satsade också på utbildning av sina
svarta anställda i form av yrkesutbildning men även
basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram
anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald arbetstid.
(s. 6).
Mot bakgrund av dessa fakta är det för oss obegripligt att
regeringen inte föreslår riksdagen att upphäva sanktionerna
mot Sydafrika. Svenska företag i Sydafrika är ju
föregångare när det gäller behandlingen av de svarta och
borde därför stöjdas på alla sätt i denna deras verksamhet.
I den av Hadar Cars ledda Sydafrikadelegationens
rapport -- l992-03-23 -- anförs:
Avvecklingen av sanktionerna bör ske skyndsamt, steg
för steg. En bindande överenskommelse om en
interimsregering bör följas av ett omedelbart upphävande
av de svenska handelssanktionerna. En sådan
överenskommelse kommer med stor sannolikhet att kunna
träffas i anslutning till CODESA II som inleds i slutet av
april månad....Enligt samstämmiga uppgifter från bl.a.
ANC och den nuvarande sydafrikanska regeringen bör en
interimsregering kunna vara i funktion under sensommaren
1992. (s. 30--31; vår kursiv).
Vi gjorde en annan bedömning vid vårt besök i Sydafrika
direkt efter den officiella delegationens besök och trodde
sålunda på en interimsregering tidigast i slutet av l992. Den
officiella delegationens felbedömning förklarar sannolikt
dess uppfattning att sanktionerna borde hävas först efter en
interimsregerings bildande, då man uppenbarligen antog att
en sådan regering var nära förestående.
I en avvikande mening till Sydafrikadelegationens
rapport framhåller Karin Falkmer (m) att det är
''fullständigt fel att fortsatt straffa Sydafrika med sanktioner
när utvecklingen entydigt visar att en återgång till apartheid
är otänkbar''(bilaga 2). Falkmer fortsätter med följande
slutsats: ''Det gagnar vare sig Sverige eller det nya
Sydafrikas intressen om Sverige intar en särställning och
vidhåller sanktionspolitiken. -- -- -- Sverige bör därför
snarast följa övriga flertalet europeiska länders, inklusive
Finlands och Danmarks, exempel och snarast lyfta
sanktionerna.''
De citerade argumenten är ännu starkare i dag när
president F. W. de Klerk preciserat planerna för en
interimsregerings bildande och för allmänna val omfattande
alla medborgare i Sydafrika. Det är också minst sagt
barockt att Sveriges riksdag och regering fortfarande
försvårar för svenska företag att återuppta eller intensifiera
sin verksamhet i Sydafrika med tanke på de goda exempel
som våra företag utgör vid bekämpandet av apartheid.
Därför bör regeringen självklart upphäva lagen(1985:98)
om förbud mot investeringar i Sydafrika liksom förbudet
mot handel med Sydafrika (SFS 1990:77) och förbudet om
rätt för kommuner och landstingskommuner att vidta
bojkottåtgärder m.m. mot Sydafrika.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphäva lagen (1985:98) om
förbud mot investeringar i Sydafrika,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förbudet mot handel med
Sydafrika (SFS 1990:77) bör upphävas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lagen (1985:1052) om rätt för
kommuner och landstingskommuner att vidta
bojkottåtgärder m.m. mot Sydafrika upphävs.
Stockholm den 9 december l992
Birger Hagård (m)
Hugo Hegeland (m)