med anledning av skriv. 1992/93:145 Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
I skrivelsen lämnas redogörelse för svenska företags
verksamhet i Sydafrika under verksamhetsåret 1991.
Av skrivelsen framgår att de svenska företagen tvingats
till neddragningar i sin verksamhet som inneburit en
minskning av antalet anställda i Sydafrika från 2 705
anställda år 1984 till 1 247 anställda år 1991.
Försörjningsmöjligheterna för många svarta och deras
familjer har därmed förstörts. Den svenska
sanktionspolitiken har drabbat företag och anställda hårt.
Vad den svenska sanktionspolitiken under årens lopp
betytt i förlorade arbetstillfällen i Sverige finns det inga
beräkningar på. Vi kan bara konstatera att
sanktionspolitiken i dag direkt hindrar att välbehövliga
arbetstillfällen kommer till stånd i vårt eget land.
Sydafrika har sedan februari 1990 genomgått en tydlig
förändringsprocess bort från apartheid. De grundläggande
apartheidlagarna är avskaffade.
Det vita Sydafrika gav i folkomröstningen den 17 mars
1992 president de Klerk ett kraftfullt stöd för fortsatta
CODESA-förhandlingar i syfte att nå en överenskommelse
om en demokratisk författning.
Processen bort från apartheid och mot demokrati är
oåterkallelig, men den komplicerade situationen i landet
gör att det kan ta lång tid för de olika parterna att komma
överens.
Sydafrikas ekonomi har under de senaste tio åren
kraftigt försämrats. Detta har drabbat de svarta värst.
Fattigdom, trångboddhet, bristande hälsovård och
undermålig skolgång har förvärrats i takt med att de
ekonomiska resurserna krympt. För att säkra demokratin
måste förhållandena för de svarta bli bättre och Sydafrika
måste fortast möjligt få tillväxt och uppgång i ekonomin.
Kraven på investeringar för att förbättra villkoren för de
svarta är mycket omfattande. När nya bostadsprogram
kommer i gång finns stora behov av elektrifiering, telefoner,
hushållsutrustning m.m. Svenska företag vill och kan göra
viktiga insatser genom att vara med och bygga upp
infrastrukturen i de svarta områdena. Detta förhindras i dag
av den svenska sanktionspolitiken.
Medan ABB, Ericsson, Electrolux, Volvo, Saab-Scania
och många andra svenska företag hindras från att vara
verksamma i Sydafrika, förhindras samtidigt tillkomsten av
nya arbetstillfällen i Sverige. I stället för att åstadkomma en
positiv effekt på sysselsättningen i vårt eget land hamnar nu
arbetstillfällen hos svenska företags konkurrenter i andra
länder.
Det gagnar vare sig Sveriges eller det nya Sydafrikas
intressen att Sverige fortsätter att inta en särställning.
Sverige bör följa övriga europeiska länders, inklusive våra
nära grannar Finlands och Danmarks, exempel och bidra till
en bättre ekonomisk utveckling i Sydafrika genom att
snarast lyfta sanktionerna.
Sveriges förbud mot handel och investeringar har ingen
betydelse för den demokratiska utvecklingen i Sydafrika.
Den nuvarande svenska sanktionspolitiken har ingen som
helst påverkan på den komplicerade förhandlingsprocessen
i Sydafrika.
Sanktionerna skadar enbart svenskt näringsliv, svensk
ekonomi och svensk arbetsmarknad. Sverige bör
omedelbart häva sanktionerna och tillåta svenska företag
att vara verksamma i Sydafrika.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sanktionerna mot Sydafrika bör upphävas.