EES-avtalet och kostnadsredovisningen för trafikföretag
Efter Schweiz nej till EES-avtalet har vi fått den tid för
eftertanke som några av oss krävde i november. Det bör
vara möjligt att ompröva vissa förhastade riksdagsbeslut,
som kom till i höstas utan tillräcklig förberedelse, i
ambitionen att de skulle träda i kraft samtidigt med EES-
avtalet.
Reglerna säger att en av EGs ministerråd beslutad
förordning, som omfattas av EES-avtalet, omedelbart ska
bli gällande lag i alla länder inom EES liksom i EG. Mycket
talar för att vissa äldre förordningar inte tillämpas i EG. Vi
bör rimligen kontrollera detta innan vi binder oss för
onödiga egendomligheter! Ett sådant beslut från i höstas,
har vi nu möjlighet att undanröja.
Med anledning av proposition 1992/93:107 beslöt
riksdagen att de som har kostnader för infrastrukturen på
järnväg, väg och inre vattenvägar ska åläggas att redovisa
dessa på det sätt som gäller inom EG. Lagen ska
inkorporeras, d v s ordagrant bli svensk lag.
Lagen innehåller blanketter med detaljer som ska med i
redovisningen. T ex på sid 11 krävs ''...rapportering om
framkörning av okopplade lok före eller efter faktisk
användning på person- eller godståg''. Vidare på sid 13
krävs en oerhörd detaljeringsgrad när det gäller tre- eller
tvåaxlade dragfordon med en-, två-, treaxlade eller övriga
typer av påhängsvagnar som skall ''där så är lämpligt,
underindelas i typkategorier enligt axlarnas antal och
placering''.
Dessa blanketter skulle alltså bli lagfästa och inte
kunna ändras av riksdag eller myndigheter!
Föredragande statsrådet Mats Odell säger på sid 44 i
propositionen: ''Genom förordningen åläggs berörda
järnvägsföretag att lämna tämligen omfattande uppgifter
om sina investeringar mm i infrastrukturen. Detta kan bli
en betungande kostnad för företagen, och bör åläggas dem
i lagform.''
På sid 4 redovisas syftet med dessa betungande
redovisningskrav. EGs ministerråds förordning vill göra det
möjligt att inrätta ett avgiftssystem för användningen av
infrastruktur, varvid man anser att det krävs uppgifter om
hur infrastrukturen används.
Varför det? Något närmare motiv finns inte i
förordningen eller propositionen. Bara att EES-avtalet
kräver att vi lagstiftar ordagrant så här, utan möjlighet att
själva ändra lagen.
På sid 45 säger Mats Odell: ''Det är med hänsyn till
Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet av stor vikt att
reglerna på de olika delområdena i avtalet hinner införlivas
med svensk rätt i sådan tid att de kan träda i kraft samtidigt
som avtalet gör det.''
Därför fanns inte tid i höstas att låta Lagrådet granska
förslaget. Propositionen bygger inte heller på en utredning
eller några jämförelser med de system vi nu har i Sverige
för trafikstatistik. Inte heller har några remissinstanser fått
yttra sig.
Här ser vi ett exempel på det som Lagrådet betecknade
som en genomgripande förändring av svensk rättsordning.
Det är inte en förbättring ur demokratisk eller ur någon
annan synpunkt!
Tack vare schweizarnas nej i folkomröstningen om EES
finns nu tid att kontrollera vad konsekvenserna skulle bli
om vi inte införlivade denna EG-förordning.
Riksdagen bör besluta upphäva lagen som stiftades med
anledning av prop 1992/93:107. Lagrådet bör yttra sig och
frågan bör remissbehandlas. Regeringen bör undersöka om
och hur EG själv tillämpar förordningen och åtminstone
vänta med införlivandet tills någon kräver det.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar upphäva lagen med anledning av
EG:s förordning nr 1108/70, med lagfästa blanketter och
detaljredovisningsskyldighet för dem som har kostnader för
och yrkesmässigt använder järnväg, väg och inre vattenväg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om eventuellt förnyad prövning av
EG:s förordning nr 1108/70 och av vad som skulle hända om
vi lät bli att införliva den med svensk rätt.
Stockholm den 25 januari 1993
Birgitta Hambraeus (c)