Infrastrukturen i Västernorrland
På både lång och kort sikt är det viktigt att satsa på en utbyggnad av infrastrukturen i Västernorrland. Avgörande för näringslivets utveckling i Västernorrland är att kommunikationerna förstärks och byggs ut i länet. Detta är inte minst viktigt för utvecklingskraften i de mindre befintliga företagen och för nystartande av företag. Det är också en rättvisefråga för de människor som arbetar och bor i länet.
På kort sikt skapas också, genom att satsa på väg- och järnvägsutbyggnad, meningsfulla jobb för att minska arbetslösheten.
Västernorrlands infrastruktur har idag betydande brister som utgör ett hinder för att länet ytterligare skall kunna utvecklas ekonomiskt, socialt och kulturellt.
De områden som det här rör sig om är en förstärkning och utbyggnad av järnvägsnätet, ett förbättrat vägnät, förbättrade telekommunikationer, bra flygförbindelser samt en utbyggnad av högskoleutbildningen.
Efter att ha tagit del av regeringens proposition 1992/93:176 tvingas vi konstatera att regeringens förslag är otillräckliga.
Länets vägar
Vägstandarden i Västernorrlands län är utan jämförelse landets sämsta. Orsakerna till den dåliga vägstandarden beror på flera faktorer. De topografiska villkoren och dåliga markförhållanden är omständigheter som är bidragande orsaker till att vägarna håller en låg standard i länet. Vägnätet trafikeras dessutom av mycket tunga transporter som snabbt sliter ner vägnätet. Detta är särskilt märkbart på inlandets vägar som trafikeras av timmertransporter som belastar ett redan dåligt vägnät. Länet har inte tilldelats tillräckliga medel för investeringar och underhåll så att vägstandarden kunnat förbättras.
Vägproblemen innebär en påfrestning för trafikanterna och för vagnmaterialet som får vidkännas en större nedslitning än normalt. I underlaget för fördelning av investerings- och underhållsmedel bör större hänsyn tas till sådana faktorer som här påvisats som orsaker till länets dåliga vägstandard.
Europavägar
Det behövs flera stora förbättringar av standarden på E4 genom Västernorrland. Dit hör en ny bro över Ångermanälven, Vedabron, Åsbergstunneln vid Örnsköldsvik, södra infarten i Sundsvall samt miljövägen i Timrå.
Vi socialdemokrater har länge drivit kravet om att Veda- bron skall byggas och därför tycker vi att det är bra att den finns med i regeringens förslag.
I övrigt innebär regeringens förslag att det inte avsätts en krona för ytterligare satsningar på att förbättra E4 genom länet. Detta kan vi ej acceptera och kräver därför att medel avsätts för ytterligare upprustning av E4 genom länet. En förbättring av vägstandarden för E4 genom Västernorrland är både ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt välmotiverade satsningar.
Vad det gäller E4-sträckan Gävle--Sundsvall vidhåller vi kravet om att sträckan får motorvägsstandard.
Vi socialdemokrater i Västernorrland ställer oss bakom regeringens förslag att överföra E14 till stomvägnätet.
Länsvägar
För att uppnå vägverkets målstandard skulle det behövas en fördubbling av anslaget för drift och underhåll under en 10-årsperiod, från 1 miljard till 2 miljarder.
Järnvägen
Tidigare målsättning för snabbtåg till Sundsvall/Härnösand har varit att snabbtågsförbindelsen skall vara klar 1996. I regeringens förslag går man nu ifrån detta och talar istället om att en viss hastighetshöjning blir möjlig på sträckan Gävle--Sundsvall. Vad det gäller tidsplanen är det svårt att utläsa om regeringens förslag syftar på att åtgärderna skall vidtas under planperioden eller om det kommer att ske efter år 2003. Detta anser vi inte vara tillräckligt och vidhåller därför kravet om snabbtåg till Sundsvall/Härnösand enligt tidigare fastställd tidsplan.
I propositionen slår regeringen fast att ''Nordlänken och Bottniabanan bör ingå i en långsiktig inriktning''. Vidare säger man: ''När Ostkustbanan upp till Sundsvall är anpassad till snabbtågsstandard är det därför angeläget att utbyggnaden av den s.k. Bottniabanan påbörjas.'' Vi är positiva till att Bottniabanan byggs och anser därför att utbyggnadstakten i regeringens förslag är för långsam. Vad det gäller utbyggnaden av Bottniabanan ber vi att få hänvisa till våra motioner 1992/93:T517 och 1992/93:T73. I den sist nämnda motionen föreslår vi att sträckan Örnsköldsvik-- Husum projekteras och byggs under planperioden.
När det gäller Ådalsbanan anser vi att den snarast bör överflyttas till stomnätet i väntan på att Bottniabanan byggs.
Våra förslag angående utbyggnaden av järnvägstrafiken efter Norrlandskusten kan sammanfattas i följande punkter: Snabbtåg till Sundsvall/Härnösand 1996 Projektera och bygg Husumspåret inom planperioden Överför snarast Ådalsbanan till stomnätet Bygg Bottniabanan från Kramfors till Umeå
Vad det gäller Mittstråket, sträckan Storlien-- Östersund--Sundsvall, är vi positiva till den kapacitetshöjning som regeringen föreslår. Detta är inte minst viktigt för utvecklingen av Mitthögskolan.
Flyget
Till en bra infrastruktur hör också bra flygförbindelser. Därför vill vi understryka vikten av att länets tre flygplatser, Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik, behålls och utvecklas.
I dag är oron stor när det gäller situationen för flygplatsen Kramfors/Sollefteå. Därför kräver vi att det inte görs några förändringar av nuvarande driftstöd till flygplatsen. Den nuvarande stödformen måste först utvärderas och därefter få en utformning som säkrar flyget till Kramfors/Sollefteå.
Telekommunikationer
En fortsatt snabb utbyggnad av telekommunikationerna i länet är en viktig faktor för att åstadkomma en förstärkning av infrastrukturen i Västernorrland. Med telekommunikationernas starkt ökade betydelse för många samhällssektorer ställs också krav på tillgång till den moderna tekniken t.ex. tillgång till AXE-systemet, framkomlighet, driftsäkerhet och service. Inte minst viktigt är att taxepolitiken präglas av rättvisa mellan olika delar av landet. Åtkomligheten till den moderna telekommunikationen och en rättvis taxepolitik ökar den geografiska okänsligheten för näringslivets utveckling och etablering i Västernorrland.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i Västernorrlands län.
Stockholm den 23 mars 1993 Elvy Söderström (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Hans Stenberg (s)