I Nyköping ligger en stor och bra flygplats som är väl lämpad för ett större nationellt och internationellt nyttjande. Flygplatsen är i grunden statlig och kom till under andra världskriget som hemvist för Kungliga Södermanlands flygflottilj F11.
Flygflottiljen avvecklades 1980 varefter Nyköpings kommun 1984 övertog stora delar av flygplatsanläggningen och startade den kommunala flygplatsen vars namn idag är Stockholm--Skavsta. Flygplatsen har vuxit till en betydande regional tillgång som tillsammans med ett flertal företag sysselsätter ca 600 personer inom Skavsta-anläggningen, varav hälften inom flygsektorn.
Flygplatsen drivs ekonomiskt dels genom sedvanliga intäkter från flygverksamhet och dels genom bidrag från kommuner och landsting. Flygplatsen kan idag inte utifrån en företagsekonomisk synvinkel göras lönsam med nu förekommande flygverksamhet. Bidrag från kommuner och landsting är därför ett villkor och de tas från skattekollektivet. För att komma ifrån bidragsberoendet måste flygverksamheten således öka, främst med större flygplan som ger de högre intäkterna. Att sänka kostnaderna för flygplatsen är inte möjligt. Redan nu drivs flygplatsen med låga kostnader, främst av anledning att nyanläggningar och investeringar nästan inte förekommer.
Det är synnerligen viktigt för regionen att flygplatsens framtid säkerställs. Härigenom tryggas sysselsättningen inom många företag och möjligheten behålls till en positiv arbetsmarknadsutveckling. Användningen av Skavsta kan också göras betydelsefull för en större mellansvensk region och flygplatsen är i grunden en nationell tillgång. Genom närheten till Stockholmsregionen bör en positiv flygplatsutveckling vara av värde för allmänheten och företag även där. Skavsta är en billig och bra lösning och investeringar i en ny flygplatsanläggning för södra Stockholmsområdet kan undvikas. Vid sidan av Arlanda kan Skavsta i framtiden fylla Stockholmsregionens efterfrågade behov av ytterligare en flygplats för tyngre trafik. Att inte använda den befintliga flygplatsen utan istället satsa på kostsamma nybyggnationer är ett resursslöseri.
Att etablera Skavsta i ett större nationellt sammanhang kräver dock ett aktivt stöd från staten. Detta kan ske genom att staten ser Skavsta som en nationell betydelsefull tillgång vid planering, ledning och styrning av flygtransportsektorns resurser samt verka för att Skavsta mer permanent och konkret får rollen som södra Stockholmsområdets trafikflygplats. Man bör då i ett framtida scenarium kunna se Skavsta med ett anpassat flyglinjeutbud för passagerar- och godsbefodran med dagliga flygningar till flera av de större destinationerna i Norden och Europa. Genom kortare flygvägar och marktransporter är resorna också ekonomiskt fördelaktiga för regionens resenärer. En lägre grad av förorenande luftutsläpp har också erhållits och därigenom har Skavsta bidragit till att rikdagens fastlagda miljömål lättare kan nås.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid planering av utökat flygplatsbehov söder om Stockholm framföra Stockholm-- Skavsta som en möjlig flygplats.
Stockholm den 20 januari 1993 Kenneth Attefors (nyd)