med anledning av prop. 1992/93:176 Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.
Dackeleden är vägsträckningen Linköping--Vimmerby--
Målilla--Växjö--Rolsberga--Malmö. Nuvarande
vägnummer är 34--138--23. Se karta sid 68 i propositionen.
Med en fast förbindelse över Öresund kommer
vägsträckans betydelse att öka. Den utgör en gen
förbindelse mellan Mellansverige och Öresundsregionen.
Avståndet från Norrköping till Malmö via Dackeleden är 70
km kortare än via väg E22.
Detta är av speciell betydelse för den tunga trafiken.
Idag utgörs 25 % av trafiken på Dackeleden av
lastbilstrafik, vilket är dubbelt mot riksgenomsnittet, som
ligger på 12 %. När den fasta förbindelsen över Öresund
blir verklighet är det rimligt att anta att såväl gods- som
persontransporter kommer att öka i snabbare takt på
Dackeleden än på övriga vägnätet i södra Sverige. Skälen
till detta antagande är som följer.
Förutom att utgöra en viktig del i det nationella vägnätet
har Dackeleden en mycket stor betydelse för den regionala
trafiken. Den passerar genom södra Östergötlands län, via
nordvästra Kalmar län in i östra Kronobergs län. Därefter
går den genom centrala Kronobergs län söderut via Älmhult
för att passera Osby i norra Skåne och så möta riksväg E22
vid Rolsberga. Dackeleden passerar genom stora områden
i sydöstra Sverige där det inte finns andra
transportmöjligheter än på väg. Genomfartsleden heter
därvid Dackeleden.
Konsultfirman Ahrens & Partners visar i en
undersökning presenterad 1992-05-20 att detta område är
tätare på industriella tillväxtföretag än t.o.m.
storstadsområdena. Där står bl a följande: ''De tillverkande
företagen utgör emellertid en mycket liten del av
storstädernas tillväxtföretag. När handelsföretagen rensats
ut från dessa data, kan man göra en mycket intressant
upptäckt. Tätheten av industriella tillväxtföretag och av
antalet anställda i dessa snabbt växande små och medelstora
industriföretag, är mer än dubbelt så stor i sydöstra Sverige
som i Stockholmsregionen. Det är t o m så, att även i
absoluta tal kan sydöstra Sverige mäta sig med den både
större och infrastrukturellt mer välutrustade
huvudstadsregionen. Omsättningen och sysselsättningen i
sydostregionens industriella tillväxtföretag är i det närmaste
lika stor som i Stockholm.''
I en brett upplagd studie av infrastruktur för transporter
och kommunikationer i de sju sydlänen visar Temaplan AB
i samarbete med Kjessler & Mannerstråle hur bl a
vägflödeskapaciteten i de norra kommunerna av
Dackeledens sträckning är lägre än i de flesta övriga
kommunerna i Sydsverige.
I ett annat avsnitt i samma undersökning visas att de
kommuner där Dackeleden passerar har de lägsta s k
infrastrukturladdningarna. Värdena är, sägs det,
jämförbara mod stora delar av Norrland.
Till detta kommer, som nämnts, att i södra Östergötland
och östra Småland, från Linköping till Växjö, finns inga
järnvägar.
På sid 54 i propositionen förs ett resonemang om
målkonflikter. Det torde vara effektivt både ur
trafiksäkerhetssynpunkt och ur regional
infrastruktursynpunkt att i senare delen av
planeringsperioden lägga ut punktinsatser för breddning av
Dackeledens smalaste passager.
I många sammanhang anförs att det är i småföretagandet
den framtida tillväxtpotential finns som kan lyfta Sverige ur
det nuvarande besvärliga konjunkturläget. Samhällets
insats måste då vara att i god regionalpolitisk anda göra
nödvändiga infrastruktursatsningar för att eliminera
förutsebara framtida ''bromsklossar''. En satsning på
Dackeleden är, som visats, mycket välmotiverad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Dackeleden omedelbart får
ett enhetligt vägnummer längs hela sträckningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Dackeleden inlemmas i
stamvägnätet.