Den stora oljekatastrof som har drabbat
Shetlandsöarna, har sannolikt slagit ut stora delar av
djurlivet. Fisket har förstörts liksom laxodlingen. Även
landområden har fått oljeskador vars följder kommer att
märkas långa tider framöver.
Katastrofen vid Shetlandsöarna kunde lika gärna ha
skett vid en ö i Bohuslän, t ex Väderöarna. Med de stormar
och orkaner som rått under en längre tid kunde hela
Bohuskusten med dess fågel- och djurliv varit utslaget. Vid
användandet av dispergeringsmedel som sänker oljan till
botten blir bottnarna förstörda.
När länderna runt Nordsjön lade ut ekonomiska zoner
fick inga fiskefartyg passera ut och in i andra länders zoner
med mindre än att de hade licens och rätt att fiska. Det
borde inte vara omöjligt att använda samma system nu när
haven delats upp mellan strandstaterna. Då skulle man få
en effektiv kontroll på de fartyg som utnyttjar
vattenområdena för transporter.
Risken för katastrofer ökar när tankflottan blir äldre och
när besättningar ibland har kommunikationssvårigheter p g
a att de inte förstår varandras språk. Det borde vara möjligt
att få till stånd en överenskommelse mellan t ex Norge,
Danmark och Sverige, där trafiken i våra vatten får ske på
vattenägarnas villkor. Det skulle betyda att både västkusten
och Östersjön skyddas. Vi finner det angeläget att vidta alla
de åtgärder som kan bidra till en säkrare sjöfart liksom att
söka kontakt med våra grannländer för att nå en
överenskommelse om vattentrafiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska risken för oljeskador.
Stockholm den 22 januari 1993
Kent Olsson (m)
Stig Grauers (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)