Den svenska isbrytarflottan, som tidigare i sin helhet
varit lokaliserad till Stockholm, har under senare år till vissa
delar förlagts till Göteborg och Karlskrona. Kvar i
Stockholm är isbrytarna av Atleklassen.
Under många år har från Härnösand framförts förslag
om att -- inte minst med tanke på att isbrytarna i huvudsak
har sitt arbete förlagt till Bottenhavet och Bottenviken --
borde vara stationerade i Norrland.
Eftersom motiven att hålla isbrytarflottan samlad inte
längre föreligger, torde de övervägande skälen tala för att
de återstående isbrytarna, som nu ligger i Stockholm,
lokaliseras till Härnösand.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Härnösands
Kommun har i en studie ''Isbrytare mot norr'' redovisat de
praktiska, ekonomiska och regionalpolitiska
omständigheter, som talar för Härnösand.
Flera avgörande faktorer har under tiden därefter
tillkommit, som ytterligare understryker fördelarna med att
lokalisera statsisbrytarna till Härnösand:
1. Europaväg 4 med sin nya sträckning -- den s.k.
Deltavägen -- söder om Härnösand och den planerade
investeringen i en ny bro över Ångermanälven strax norr
om Härnösand på drygt 2 miljarder kronor ökar
framkomstmöjligheterna för såväl gods som personer och
utgör därmed ett dynamiskt inslag i utvecklingen av ett
starkt befolknings- och näringslivscentrum i
Mellannorrland.
2. Stockholms stad tvingas hänvisa statsisbrytarna till
nya platser, sedan kryssningsföretag uttryckt önskemål om
centrala lägen vid stadskajen i Stockholm.
Eftersom lokaliseringen i Stockholm är en öppen fråga,
kan i dag alternativa lägen på ett helt annat sätt än tidigare
tas med vid bedömningen, var isbrytarna av praktiska och
ekonomiska skäl bör vara förlagda.
3. Härnösands kommun kan omedelbart ta emot
statsisbrytarna. Under loppet av några år har staten
tillsammans med kommunen investerat närmare 50
miljoner kronor i hamnen. Dessa investeringar har bl.a.
skett med hänsyn till möjligheten att erbjuda statsisbrytarna
plats i Härnösands hamn.
4. Naturliga förutsättningar för samarbete med
MKN/KA 5 och kustbevakningen kan göra det möjligt för
Sjöfartsverket att utan stora merkostnader bibehålla den
operativa sjöräddningen i Härnösand för Norrlands långa
kuststräcka.
5. Kustradion i Härnösand, som inledde sin verksamhet
1916, kommer att upphöra i april 1993.
En överflyttning av de återstående statsisbrytarna i
Stockholm till Härnösand kan även vara en välmotiverad
åtgärd från statens sida för att kompensera Härnösand för
förlusten av kustradion.
6. Beredskapslagring av bränsle i hamncisterner, korta
gångsträckor, tillgång till verkstadsresurser, hög beredskap,
förtöjning inom bevakat område och vid kostnadsfria
kajplatser är ytterligare skäl, som talar för Härnösand.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en överflyttning av de i
Stockholm stationerade statsisbrytarna till Härnösand.
Stockholm den 21 januari 1993
Per-Richard Molén (m)