I infrastrukturdiskussionerna tappar man ofta bort
sjöfartens betydelse och att en synkronisering med lämpliga
landtransportvägar är nödvändigt för att nå minsta möjliga
miljöpåverkan. En avlastning av betungande och ofta
''onödig'' långtradartrafik genom Stockholm måste ses som
angelägen trafikplanering. En lämplig hamn för
omfördelning av gods från Stockholmsområdet är definitivt
Norrköping. Ur det nationella perspektivet skulle en sådan
omfördelning vara en klar fördel såväl med
miljöutgångspunkter som med företagsmässiga grunder.
Från Norrköping når man snabbt såväl mellan-Sverige som
regioner söderut.
En utbyggd färjetrafik mellan Baltikum och Sverige
innebär också snabba transporter till Ryssland och ned mot
Svarta havet i och med att vägnätet där är väl utbyggt.
Containertrafiken kan här få ett kraftigt uppsving.
Under pågående uppbyggnad och utvidgningen av
sjöfarten i Östersjön bör man från statsmakternas sida
sträva efter att stärka ett konkurrenskraftigt hamnalternativ
söder om Stockholmsområdet, lämpligen Norrköping. Det
bör bl a
vara ledstjärna för investeringar totalt sett i
infrastrukturen.
Den utredning som presenterats om godstrafikvägar
påvisar inte att någon annan bedömning bör göras: Därför
vidhåller jag det krav som fördes fram i motion förra året.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna,
vad avser stora kommunikationslänkar vid Östersjön, att
Norrköping bör vara den stora hamnregionen söder om
Stockholm.
Stockholm den 18 januari 1993
Dan Ericsson (kds)
i Kolmården