Motion till riksdagen
1992/93:T601
av Kenth Skårvik (fp)

Förebyggande av oljekatastrofer till sjöss


Tankerkatastrofen vid Shetlandsöarna med tankfartyget
Braer nyåret 1993 belyser svagheten i internationella
överenskommelser som rör handelsfartygens skötsel. Hur
rigorösa bestämmelser som helst väger lätt i händerna på
redare/ägare/ vars enda ledstjärna är egna profiter. Man
låter den marina miljön och i någon mån försäkringsbolagen
stå för riskerna.
I tidigare motioner till Riksdagen har jag och andra
varnat för att åldriga och vanskötta fartyg är miljöbomber,
som drivs till bristningsgränsen av mindre noggranna
redare.
Och värre kan det komma att bli. Ett välkänt
sjöfartsinstitut i England har rätt nyligen kommit med en
studie avseende stora tankfartyg som är mer än 17 år gamla.
Studien visar att gruppen består av 450 fartyg, varav 140
klassas som dåliga eller mycket dåliga. De flesta av dessa
fartyg är idag i tjänst! Vänder konjunkturen uppåt under
kommande år kommer både dessa ''skorvar'' och andra i
kanske ännu sämre kondition att få fullt upp med frakter!
Kritiken mot ägarna av undermåliga handelsfartyg bör
också till del riktas mot klassningssällskapen, som utfärdar
klassningscertifikat utan ingående kontroller av fartygs
sjövärdighet.
När internationella överenskommelser står vid vägs
ände, måste statsmakterna kanalisera sina intentioner
direkt till branschens huvudmän, d v s oljebolag,
raffinaderier, huvudmän för hamnar, klassningssällskap och
försäkringsbolag. Näringens företrädare måste inse vidden
av de risker som är förbundna med oljetransporter, där
haveriet vid Shetlandsöarna platsar in i senare års största
katastrofer.
I en under förra riksdagsåret inlämnad motion har jag
pläderat för att tankfartyg utrustas med dubbla bottnar.
Braer-olyckan ger därtill anledning att understryka behovet
av dubbla motorer, med separata tankar för dieselbränslet.
Händelserna vid Shetland visar också på att det råder
brist på bogserbåtar i denna del av världen, som har
kapacitet att bogsera supertankfartyg i hög sjö. Sverige har
ingen sådan bogserbåt, inte heller övriga länder inom
Norden. Rimligen borde de nordiska staterna förfoga över
minst en högsjöbogserare, både med tanke på den livliga
tanktonnagetrafiken i regionen, och med avseende på de
oftast svåra väderförhållanden som råder. En annan åtgärd
för att förbättra säkerheten till sjöss är införande av
särskilda farleder och givna positioner -- nu kan
fartygsbefälet, med vissa undantag när, bestämma färdväg
som väl vanligen grundas utifrån ekonomiska motiv och inte
efter säkerhet för liv och miljö.
I England har olyckan gett upphov till en omfattande
debatt om det lämpliga i att tankrar går igenom ett så
känsligt sund som det vid Fair Isle -- Sumbug Head.
Olja bör betraktas som farligt gods och skall därmed
också fraktas inom bestämda och utmärkta farleder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte
att ytterligare öka säkerheten i handelsfartyg i oljefrakt i
mening att fartygen på sikt förses med dubbla motorer och
med separata tankar för dieselbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av högsjöbogserare.

Stockholm den 12 januari 1993

Kenth Skårvik (fp)