I lag 1945:119 med tillägg 1975:1010 om stängselskydd för järnväg och stängsel till skydd för allmänheten stadgas i 11 §: I fråga om järnväg som är avsedd för allmän trafik beslutar kommun efter samråd med innehavare i den mån det är påkallat från allmän synpunkt att stängsel inom kommunens område skall hållas utmed järnvägen till skydd för personer som bo eller uppehålla sig intill denna.
Vidare stadgas i 12 § att kostnad för anordnande, tillsyn och underhåll av stängsel betalas till 90 % av kommunen och 10 % av järnvägens innehavare. I fråga om stängsel vid stations- eller bangårdsområde skall dock kostnaderna fördelas lika.
I 13, 14 och 15 §§ stadgas om stängselnämnd som prövar ärenden där kommun och järnvägsinnehavare ej kunnat komma överens.
När denna lag antogs av riksdagen fanns det knappast någon politiker som anade att tågen skulle rusa fram med hastigheter om 250 till 300 km per timma. Ett tågsätt förflyttar sig vid denna hastighet så snabbt att det är tveksamt huruvida en normalt hörande person, som av någon anledning befinner sig på spåret, hinner sätta sig i säkerhet från det ögonblick han hör tåget komma. På 3 sek förflyttar sig nämnligen tåget 250 meter vid hastigheten 300 km/tim.
I Frankrike och Japan, där man har tåg med ännu högre hastigheter, han man byggt helt nya spår där man i själva konstruktionen av banan byggt den avskild från omgivande terräng. Den svenska modellen är smartare eftersom tågsätten konstruerats för höga hastigheter på vår gamla banvall. Säkerhetsaspekten för ''främlingar'' på banan måste därför lösas genom skyddsstängsel.
I takt med att höghastighetstågen nu sätts i trafik kommer krav på stängsel att resas. Den särskilda stängselnämnden har redan, enligt uppgift, kontaktat berörda kommuner efter södra stambanans sträckning.
Som citerats inledningsvis är kommunen kostnadsbärare till 90 %. Det tycks mig underligt att så är fallet eftersom vägverket står för kostnaden för de miltals viltstängsel som kantar våra större vägar.
I en krympande kommunal ekonomi är det inte lätt att tvingas bära ännu en kostnad. Trots att lagen inte är ny har jag dock aldrig under 20 års kommunalt engagemang hört talas om kostnader för stängsel utefter järnvägarna i min hemkommun.
Det är angeläget att frågan om kommunernas betalningsansvar utreds skyndsamt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av betalningsansvaret för skyddsstängsel längs järnvägarna.
Stockholm den 25 januari 1993 Harald Bergström (kds)