De övergripande målen för trafikpolitiken är, enligt
riksdagens beslut, att erbjuda medborgarna och näringslivet
i landets olika delar en tillfredsställande, säker och
miljövänlig trafikförsörjning.
Järnvägen har bland kommunikationsalternativen en
avgörande fördel ur såväl miljö- som
trafiksäkerhetssynpunkt. Dessa fördelar förstärks av de
betydande basinvesteringar som redan är genomförda.
Det är glädjande att regeringen avser göra betydande
infrastruktursatsningar bl a på järnvägar. I Dalarna finns
många aktuella objekt som inte minst i rådande
lågkonjunktur, med stor arbetslöshet, är nödvändiga att
förverkliga. Det är angeläget att resurser tilldelas, inte
minst med tanke på de möjligheter som finns på det
turistiska området.
Dessa satsningar måste planeras utifrån länets
differentierade näringsliv. Det räcker inte med satsningar
enbart i centralområdet, utan satsningar i infrastrukturen
behövs i hela länet. Regeringens målsättning att hela
Sverige ska leva måste också innebära att de mer glest
befolkade delarna av Dalarna ska få del av
infrastruktursatsningar som gör det möjligt att utvecklas
efter egna unika förutsättningar.
Porten in i länet utgöres av Dalabanan/Siljansbanan som
går från Stockholm via Borlänge till Mora. I det
sammanhanget är det naturligtvis viktigt att man i den
fortsatta planeringen av Arlandabanans sträckning bygger
ut även den norra länken mot Uppsala. Detta är viktigt för
hela det norra kommunikationsnätet mot Bergslagen,
Dalarna och hela Norrland.
I rådande konjunkturläge borde det vara fullt möjligt att
göra en kraftig satsning på turism och regionalpolitik genom
att rusta upp och förlänga Västerdalsbanan till Sälen. Under
turistsäsongerna rymmer Sälenområdet mer människor än
någon annan del av länet. Sälenområdet är t ex med sina ca
50 000 bäddar Sveriges största skidsportcentrum. Därmed
finns en betydande potential resenärer som skulle kunna
attraheras av en utbyggnad och en medveten turistsatsning.
Dessutom skulle lokala resurser kunna tas i anspråk,
människor som endera uppbär arbetslöshetsstöd eller
tvingas begära sina företag i konkurs.
Om järnvägen ska kunna konkurrera med andra
transportsätt, som ur miljö- och samhällsekonomisk
synvinkel är kostsammare, måste nyinvesteringar göras så
att en anpassning av järnvägsmöjligheterna kan ske till
dagens näringslivs- och samhällsstruktur.
Det är ett känt faktum att kommunikationerna har haft
stor betydelse för Bergslagens utveckling sedan
industrialismens intåg i slutet av förra seklet. Under senare
år har Bergslagen drabbats hårt av omfattande
strukturförändringar inom basnäringarna vilket har ställt
stora krav på förändring och förnyelse av näringslivet. Idag
är därmed antalet sysselsatta betydligt färre. Trots detta har
produktionen haft en positiv utveckling vilket medfört att
behovet av transporter ökat. Såväl vägar som järnvägar har
länge varit eftersatta i Bergslagen, inte minst gäller detta de
tvärgående förbindelserna.
Resurser för utbyggnad av Bergslagspendeln från
Dalasidan till länsgränsen mot Västmanland är nu aktuell
sedan medel redan anvisats för delen söderifrån mot
Dalarna. Med snäva regionala anslag till länets
kollektivtrafik krävs det att regeringen ställer mer pengar
till förfogande för färdigbyggandet av Bergslagspendeln på
Dalasidan.
Även en upprustning och utbyggnad av bandelen
Storvik--Ställdalen--Kil är angelägen för att skapa ett
godsstråk genom Bergslagen. En upprustning av detta stråk
genom Bergslagen via Borlänge kommer avsevärt att
förbättra förutsättningarna för en utveckling av
persontrafiken från Norrland via Gävle mot Örebro,
Västkusten och Göteborg. Denna sträckning knyter på ett
effektivt sätt ihop större befolkningscentra. Trafiken är idag
svagt utvecklad, mycket orsakad av den dåliga standarden,
främst från Borlänge mot Örebro. Ett nytt utfartsspår från
Borlänge bangård mot Ludvika är också aktuellt i detta
sammanhang.
Siljansbygden är mycket expansiv och ett av de få
landsbygdsområden som under en följd av år avsevärt ökat
både sin befolkning och sysselsättning. Den
snabbtågsanpassning som pågår med sannolik utbyggnad till
Falun/Borlänge under året, är mycket värdefull för länet.
Det är också angeläget att Siljansbanan i detta sammanhang
snarast upprustas så att snabbtågslinjen inom kort kan
förlängas till Mora.
Under de senaste två åren har ca 100 miljoner kronor
satsats på att upprusta Inlandsbanan mellan Orsa och Sveg
i Härjedalen. Detta som en garant för en framtida fortsatt
transport av torv från Sveg via Mora till Uppsala. Just
knytningen av Inlandsbanan till Siljansbanan är av stor
betydelse för Härjedalsborna, som denna väg har den
rakaste och snabbaste vägen till Stockholm. Med den nya
syn som den nuvarande regeringen visat när det gäller
Inlandsbanans framtid, skapas nya och snabbare
transporter söder ut, även för persontrafiken. Eftersom
man redan satsat stort på upprustning av banvall och
spårbyte på sträckan Orsa--Sveg, bör det utredas om inte
denna bandel på sikt även borde elektrifieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Arlandabanan och utbyggnad av
norra länken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Västerdalsbanans förlängning till
Sälen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av
Bergslagspendeln och godsstråket genom Bergslagen,
Storvik--Ställdalen--Kil,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt utfartsspår från Borlänge
mot Ludvika,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Siljansbanan och förlängningen
av snabbtågssatsningen till Mora,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsmöjligheterna på
bandelen Sveg--Mora.