Järnvägen mellan Boden och Haparanda, som togs i
bruk 1915, är Sveriges enda fasta järnvägsförbindelse med
Finland. Den 167 km långa järnvägssträckan trafikeras i dag
endast med godstransporter.
I 1988 års trafikpolitiska beslut blev banan en s.k.
länsjärnväg. Länstrafikbolaget bedrev under 1990 och 1991
persontrafik på banan men har sedan dess övergått till
landsvägstrafik. Godstransporterna fortgår som tidigare
och bedrivs av SJ Gods.
Snabba förändringar i Ryssland med öppna gränser ger
stora möjligheter till ökat handelsutbyte som i sin tur kräver
bra kommunikationer. I Ryssland pågår upprustning och
nybyggnad av järnvägar för att sammanbinda
spårförbindelserna med Finland.
För att få sammanhängande kommunikationer bör
Haparandabanan upprustas och elektrifieras. Vidare måste
en omaxlingsterminal byggas i Haparanda och bangården
utvidgas. Förutsättningen för att detta skall kunna
genomföras är att Haparandabanan överförs till stomnätet.
Denna infrastrukturinvestering är strategiskt riktig och
ger Norrbottens näringsliv en bättre kommuniktion med en
ny marknad.
Regeringen bör pröva möjligheterna att inom ramen för
framtida satsningar på infrastrukturen rymma de åtgärder
som här föreslagits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att
återföra Haparandabanan till stomnätet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att rusta
upp Haparandabanan samt bygga en omaxlingsterminal i
Haparanda.