Motion till riksdagen
1992/93:T517
av Elvy Söderström m.fl. (s)

Botniabanan


Järnvägstransporterna går idag på ett bannät som
planerades och byggdes på 1800-talet. Därför måste
Sveriges järnvägsnät moderniseras och kompletteras med
nya bansträckningar för att kunna få ett effektivt
järnvägssystem.
Snabba och säkra transporter är en grundförutsättning
för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller
inte minst för den betydande exportindustrin i norra
Sverige. I en tid då Europa får allt större betydelse för
Sverige och den svenska industrins utveckling är det viktigt
att vår industri får tillgång till ett effektivare
transportsystem.
Vår miljö kräver också att det i framtiden finns reella
möjligheter att välja miljövänliga transportsätt både för
gods och personer. För varje ton gods som fraktas på
järnväg i stället för på lastbil, och för varje person som kan
välja järnvägen i stället för bil och flyg, minskar utsläppen
av kväve, koloxid, koldioxid och energiförbrukningen.
Transportsystemet i norra Sverige har i dag stora brister.
Bannätet är inte anpassat till dagens industrilokaliseringar.
Dessutom har Norra Stambanan mellan Långsele och
Vännäs den sämsta kvalitet som SJ kan erbjuda på hela
stomjärnvägsnätet. Kapacitets- och standardbristerna
medför därför täta driftstörningar som i sin tur orsakar
störningar och försämrad konkurrenskraft för näringslivet i
norra Sverige.
För Norrlands framtida utveckling är det därför ett
måste att Botniabanan byggs. Den är ett angeläget
komplement till befintlig infrastruktur och kommer att
positivt påverka förutsättningarna för såväl näringsliv,
arbetsmarknad, kompetensförsörjning som fritids- och
rekreationsutbud. Botniabanan ger möjlighet till ett ökat
samspel mellan Norrlandskommunerna men den gör också
att marknaderna i södra Sverige och på kontinenten
kommer närmare Norrland.
Eftersom Norrland har betydligt större exportintäkter
per invånare än övriga Sverige är en positiv utveckling för
Norrland även av stor betydelse för Sverige som helhet.
Såväl Botniabanegruppens som Banverkets utredningar har
visat på att projektet är en lönsam investering för
framtiden, Norrland och Sverige. Detta framgår inte minst
av Banverkets rapport 1993.01.15 ''Inriktning av den
långsiktiga planeringen för järnvägsnätet''. I rapporten kan
vi läsa: ''De kalkyler som har gjorts visar att främst
Riksbangård Syd men även Botniabanan och Nordlänken
är samhällsekonomiskt lönsamma, däremot inte
Götalandsbanan begränsad till snabbtågsutförande.''
Botniabanan kommer att gå längs norrlandskusten,
Sundsvall-- Ådalen--Örnsköldsvik--Umeå, men trots detta
kommer den att ge Norrlands inland betydelsefulla fördelar.
Dels genom att hela Norrlands konkurrenskraft ökar i och
med att förutsättningarna för den exportintensiva industrin
förbättras, dels genom att ett viktigt samspel med
stambanan möjliggörs. Möjligheterna att utveckla
tvärbanorna ökar. Denna lösning innebär att Stambanan,
Ostkustbanan och Botniabanan kommer att komplettera
varandra på ett sådant sätt att man når betydligt bättre
kapacitet och att störningar kan hanteras bättre än i dag.
Ånge blir även i framtiden den viktigaste resursen för
rangering av godstrafik. Botniabanan ökar med andra ord
chanserna att utveckla ett system där inlandets
järnvägstrafik får större betydelse än vad som är fallet i dag,
mest vad det gäller gods men även för persontrafik.
En viktig förutsättning för Botniabanan är att
investeringar görs så att det går att köra snabbtåg på
ostkustbanan från Stockholm till Sundsvall.
Det finns många starka argument som talar för
Botniabanan, såväl samhällsekonomiska, regionalpolitiska
som miljömässiga. Därför bör järnvägstrafiken efter
Norrlandskusten byggas ut enligt följande:
1. Snabbtåg till Sundsvall/Härnösand 2. 
Överför Ådalsbanan till stomnätet 3. 
Bygg Botniabanan från Kramfors till Umeå

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägstrafiken
efter Norrlandskusten

Stockholm den 21 januari 1993

Elvy Söderström (s)

Bo Forslund (s)

Sven Lundberg (s)

Britta Sundin (s)

Bo Holmberg (s)

Hans Stenberg (s)

Mats Lindberg (s)

Lena Boström (s)