Järnvägstransporterna går idag på ett bannät som planerades och byggdes på 1800-talet. Därför måste Sveriges järnvägsnät moderniseras och kompletteras med nya bansträckningar för att kunna få ett effektivt järnvägssystem.
Snabba och säkra transporter är en grundförutsättning för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller inte minst för den betydande exportindustrin i norra Sverige. I en tid då Europa får allt större betydelse för Sverige och den svenska industrins utveckling är det viktigt att vår industri får tillgång till ett effektivare transportsystem.
Vår miljö kräver också att det i framtiden finns reella möjligheter att välja miljövänliga transportsätt både för gods och personer. För varje ton gods som fraktas på järnväg i stället för på lastbil, och för varje person som kan välja järnvägen i stället för bil och flyg, minskar utsläppen av kväve, koloxid, koldioxid och energiförbrukningen.
Transportsystemet i norra Sverige har i dag stora brister. Bannätet är inte anpassat till dagens industrilokaliseringar. Dessutom har Norra Stambanan mellan Långsele och Vännäs den sämsta kvalitet som SJ kan erbjuda på hela stomjärnvägsnätet. Kapacitets- och standardbristerna medför därför täta driftstörningar som i sin tur orsakar störningar och försämrad konkurrenskraft för näringslivet i norra Sverige.
För Norrlands framtida utveckling är det därför ett måste att Botniabanan byggs. Den är ett angeläget komplement till befintlig infrastruktur och kommer att positivt påverka förutsättningarna för såväl näringsliv, arbetsmarknad, kompetensförsörjning som fritids- och rekreationsutbud. Botniabanan ger möjlighet till ett ökat samspel mellan Norrlandskommunerna men den gör också att marknaderna i södra Sverige och på kontinenten kommer närmare Norrland.
Eftersom Norrland har betydligt större exportintäkter per invånare än övriga Sverige är en positiv utveckling för Norrland även av stor betydelse för Sverige som helhet. Såväl Botniabanegruppens som Banverkets utredningar har visat på att projektet är en lönsam investering för framtiden, Norrland och Sverige. Detta framgår inte minst av Banverkets rapport 1993.01.15 ''Inriktning av den långsiktiga planeringen för järnvägsnätet''. I rapporten kan vi läsa: ''De kalkyler som har gjorts visar att främst Riksbangård Syd men även Botniabanan och Nordlänken är samhällsekonomiskt lönsamma, däremot inte Götalandsbanan begränsad till snabbtågsutförande.''
Botniabanan kommer att gå längs norrlandskusten, Sundsvall-- Ådalen--Örnsköldsvik--Umeå, men trots detta kommer den att ge Norrlands inland betydelsefulla fördelar. Dels genom att hela Norrlands konkurrenskraft ökar i och med att förutsättningarna för den exportintensiva industrin förbättras, dels genom att ett viktigt samspel med stambanan möjliggörs. Möjligheterna att utveckla tvärbanorna ökar. Denna lösning innebär att Stambanan, Ostkustbanan och Botniabanan kommer att komplettera varandra på ett sådant sätt att man når betydligt bättre kapacitet och att störningar kan hanteras bättre än i dag. Ånge blir även i framtiden den viktigaste resursen för rangering av godstrafik. Botniabanan ökar med andra ord chanserna att utveckla ett system där inlandets järnvägstrafik får större betydelse än vad som är fallet i dag, mest vad det gäller gods men även för persontrafik.
En viktig förutsättning för Botniabanan är att investeringar görs så att det går att köra snabbtåg på ostkustbanan från Stockholm till Sundsvall.
Det finns många starka argument som talar för Botniabanan, såväl samhällsekonomiska, regionalpolitiska som miljömässiga. Därför bör järnvägstrafiken efter Norrlandskusten byggas ut enligt följande:
1. Snabbtåg till Sundsvall/Härnösand 2. Överför Ådalsbanan till stomnätet 3. Bygg Botniabanan från Kramfors till Umeå
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägstrafiken efter Norrlandskusten
Stockholm den 21 januari 1993 Elvy Söderström (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Hans Stenberg (s) Mats Lindberg (s) Lena Boström (s)