Inför valet av inriktning av den nationella vägplaneringen för perioden 1994--2003 och därmed sammanhängande val av nationella stråk är det av stor betydelse att valet görs med utgångspunkt från både näringspolitiska och regionalpolitiska aspekter.
I ett tidigt skede har E4, E6 och E20 (f.d. E3) lyfts fram som särskilt viktiga nationella stråk. Genom satsning på dessa stråk får vi enligt vägverket en tillgänglighetsförändring och -förbättring som är starkt koncentrerad till storstadstriangeln och Norrlandskusten.
För att balansera detta och därigenom ta tillvara större delar av nationens ekonomiska tillväxtpotential måste det även satsas på att skapa kraftigt förbättrad tillgänglighet i inlandet och mellersta Sverige, inkl. södra Norrland. Detta sker lämpligast med att satsa på ''Askersundsleden/Bergslagsdiagonalen'' dvs. riksväg 50 och 60 med förlängning genom Hälsingland till E4. Denna diagonala förbindelse kommer på ett effektivt och regionalt utjämnande sätt att förbinda Sveriges södra och västliga regioner (inkl. Värmland) med Örebroområdet, Falun-- Borlänge-området och Hälsingland samt norr därom mellersta och norra Norrland.
Regionen Örebro--Falun--Borlänge--Hälsingland har förutom det genomkorsande godset en mycket stor varuproduktion som skapar ett stort godsflöde in och ut ur regionen. Det är mot denna bakgrund som inlandet och mellersta Sverige inkl. södra Norrland behöver ''Askersundsleden/Bergslagsdiagonalen'' som ett nationellt stråk för att öka tillgängligheten till en tillväxtbefrämjande och regionalpolitiskt godtagbar nivå.
Speciellt Hälsingland som är en arbetsmarknadsmässigt mycket hårt drabbad region kommer denna led/diagonal att ge absolut nödvändiga utvecklingsförutsättningar samt under utbyggnadstiden en nödvändig ekonomisk och sysselsättningsmässig injektion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Askersundsleden/Bergslagsdiagonalen skall utgöra ett nationellt stråk och ingå i det nationella stamvägnätet.
Stockholm den 20 januari 1993 Sigrid Bolkéus (s) Patrik Norinder (m) Karin Starrin (c) Lennart Rohdin (fp) Widar Andersson (s) Pontus Wiklund (kds) Arne Jansson (nyd)