De mindre vägarna har i Kronobergs län en utomordentlig betydelse både för tunga skogstransporter, näringslivet i övrigt och för persontransporterna. Skogsnäringen är också i behov av en god standard på det mindre vägnätet. Länet har en relativt stor glesbygd och många små tätorter. De små orterna med sitt omland av glesbygd representerar i runda tal hälften av länets befolkning. Ortsstrukturen innebär att en hygglig grundservice finns jämt fördelad över länet. För att kunna vidmakthålla livskraften i denna viktiga samhällsresurs behövs ett fint förgrenat vägnät av god standard för att tillgodose de växande transportbehoven och det spridda pendlingsmönstret hos småorternas och glesbygdens företag och befolkning.
Tilldelningen av medel för upprustning av de mindre vägarna i länet har under en lång följd av år legat på en mycket blygsam nivå, vilket har medfört att Kronobergs län har den klart högsta andelen grusvägar i södra Sverige.
Investeringar i det mindre vägnätet är ett konstruktivt sätt att mildra konsekvenserna av den brist på sysselsättning som blivit allt svårare, speciellt för byggnads- och anläggningsarbetare, under de senaste åren. Vägobjekten på det mindre vägnätet är mera arbetsintensiva än de på det nationella nätet. Dessutom är de enklare att projektera, vilket ger större möjligheter till snabb start och lägre kostnader.
Som exempel kan nämnas att vägobjektet Förbifart Traryd på väg E 4 kostar 180 miljoner kronor, medan de 58 miljoner kronor som länet tilldelats i tidigarelagda medel till upprustning av småvägar används till 25 vägobjekt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av väganslagen i Kronobergs län.
Stockholm den 21 januari 1993 Jan-Olof Franzén (m) Anders Högmark (m) Charlotte Branting (fp) Stina Gustavsson (c) Harald Bergström (kds)