I regeringens ekonomiska politik spelar satsningar på
utbyggnad och modernisering av infrastrukturen en viktig
roll. Sammanlagt har närmare 25 miljarder kronor tillförts
infrastrukturområdet via ökade anslag och
tidigareläggningar av planerade investeringar under 1991
och 1992. Större delen utgör investeringar i trafikens
infrastruktur.
En övergång till lånefinansiering som medger en
låneram på 30 miljarder kronor kommer att innebära en
ytterligare ökning av investeringsnivån. Nya projekt för
ytterligare 20 miljarder kronor kommer att kunna påbörjas.
Detta ger nya möjligheter att öka infrastruktursatsningarna
också i Västmanland.
Förbättringar i infrastrukturen är den mest verksamma
åtgärden för att långsiktigt stärka näringslivet, ekonomin
och utvecklingsmöjligheterna i olika delar av landet.
Investeringar i infrastrukturen är i allmänhet
samhällsekonomiskt mycket lönsamma. Trots att detta
många gånger tidigare framhållits av ansvariga politiker,
inte minst i regionalpolitiska sammanhang, ärvde den
borgerliga regeringen en situation med kraftigt eftersatt
vägunderhåll och en eftersläpning i utbyggnaden av
vägnätet i stora delar av landet, bland annat i Västmanland.
Regeringens politik skapar nu möjligheter att reparera den
förra regeringens försummelser.
Västmanland är ett starkt industriberoende län. Det
geografiska läget ger Västmanland goda
framtidsmöjligheter. Inom den befolkningstäta Mälardalen
finns ett stort intresse för, och goda möjligheter till,
samarbete och integrering av näringsliv, bostadsmarknad
och utbildning. En viktig förutsättning för ett utvecklat
samarbete inom Mälardalsregionen är en kraftigt förbättrad
infrastruktur.
Betydelsen av snabba och säkra kommunikationer ökar
i och med att Sverige får del av den dynamiska utvecklingen
inom EG. Förbättrade kommunikationer som erbjuder
snabba och säkra res- och transportalternativ till
kontinenten är avgörande för att ta tillvara de naturliga
möjligheter som finns att skapa en i Europa--perspektiv
stark och konkurrenskraftig Mälardalsregion. Utvecklingen
mot en gemensam Mälardalsmarknad kommer att
ytterligare öka kraven på god vägstandard.
Regionen har ett stort trafikflöde med särskilt tät
biltrafik utefter sträckan E18/E3 Stockholm-Västerås-
Köping-Arboga-Örebro. Europavägarna E18/E3 utgör
förbindelselänk mellan Stockholm och Göteborg. Sträckan
Enköping-Bålsta i Uppsala län har byggts om till motorväg
och öppnats före årsskiftet, tidigare än planerat.
Flera vägavsnitt utefter E18/E3 inom Västmanlands och
Örebro län är i starkt behov av att rustas upp. För
Västmanlands län är E18 huvudpulsådern. Här har trafiken
ökat mest och förväntas göra det även framdeles.
Sträckorna E18/E3 Köping-Arboga-Örebro framstår som
allt mer problematiska ur framkomlighets- och
trafiksäkerhetssynpunkt. Dessa mycket hårt trafikerade
vägsträckor är bitvis i dåligt skick och de är starkt
olycksdrabbade. Genom köbildning belastas miljön hårt av
ökade avgasutsläpp. Satsningar för ökad framkomlighet på
den hårt trafikerade vägen Köping-Arboga-Örebro är också
viktiga för att minska påfrestningarna på miljön.
Vägsträckorna Köping-Arboga-Örebro utefter E18/E3
bör snarast byggas ut till motorväg. Dessa vägsträckor bör
behandlas med förtur vid den satsning på infrastruktur som
regeringen aviserat.
Andra vägavsnitt i länet som är i stort behov av
upprustning är ''Räta linjen'' förbi Sala och riksväg 68, som
utgör den nutida pulsådern genom Bergslagen tvärs över
landet.
Riksväg 68 ingår som en central del i det vägsystem som
förenar regionens industrigrupper från Gävle i öster till
Örebro och Göteborg i väster. Riksväg 68 är därigenom en
viktig sammanhållande interregional väg och den är av stor
betydelse för närings- och samhällsliv, för kultur och för en
allt mer ökande turism. Den gör mer än någon annan väg --
verklig eller tänkt -- skäl för namnet
''Bergslagsdiagonalen''. En upprustning bör ske av den
befintliga ''Bergslagsdiagonalen'' riksväg 68.
Utbyggnad och modernisering av infrastrukturen är i
hög grad en förutsättning för utvecklingen av hela länet.
Delar av Västmanlands vägnät är i akut behov av underhåll
och upprustning. Västmanland bör därför få ökad andel av
de medel till infrastrukturen som regeringen aviserar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Europavägarna E
18/E 3 sträckan Köping--Arboga--Örebro till motorväg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning och modernisering
av vägnätet i Västmanland.
Stockholm den 20 januari 1993
Karin Falkmer (m)
Birgit Henriksson (m)