Väl fungerande kommunikationer är nödvändiga för en
regions utveckling. Detta har många politiker klart för sig.
Trots detta har vi stora brister i nästan hela landet inom
kommunikationsområdet. Det beror på alltför låga anslag
både till vägar och järnvägar under 1980-talet. I denna
motion kommer vägnätet i Västmanlands län att behandlas.
Många angelägna vägprojekt
Vägverkets anslag för investeringar i
länstrafikanläggningar i Västmanlands län är helt
otillräckliga. Västmanland har under många år fått en dålig
behandling inom kommunikationsområdet vad gäller
anslagen till investeringar.
Riksväg 67 ingår som en del av Räta linjen, en
vägförbindelse Norrköping--Katrineholm--Västerås--Sala--
Gävle och berör fyra län. Räta linjen har på många
vägavsnitt en god standard, men för att vägen skall fungera
helt tillfredsställande som transportled krävs att
förbättringar och ombyggnader snabbt kan genomföras på
vissa vägavsnitt. Räta linjen med en genomgående hög
standard utan ''flaskhalsar'' skulle kunna avlasta
Stockholmsområdet, vad avser nordsydgående långväga
trafik. En mera utförlig redovisning har jag lämnat i motion
1992/93:T302.
Ett annat ytterst angeläget projekt gäller E18 sträckan
Köping--Arboga. Denna del av E18 har mycket låg standard
och behöver en snar ombyggnad. Ytterligare skäl har jag
framfört i motion 1992/93:T304.
Flera andra angelägna vägprojekt vad avser riksvägar
finns inom länet. Att förbättra riksväg 70 inom länet är
också mycket angeläget för att öka framkomlighet och
säkerhet för den livliga trafiken mellan Stockholmsregionen
och Dalarna. Upprustning av riksväg 68 är också angeläget.
Det behövs därför ökade anslag. Givetvis behöver i länet
göras kompletterande investeringar i länsvägar,
statskommunvägar och kollektivtrafikanläggningar.
Särskilt landsbygdens vägar har drabbats mycket hårt av
1980-talets alltför låga väganslag. Under 1980-talet kunde
nödvändiga upprustningar ej genomföras och underhållet
eftersattes. Två exempel som kan nämnas är väg 858
Östervåla--Heby och väg 272 Östervåla länsgränsen mot
Uppsala län.
Enskilda vägar
De enskilda vägarna är i särklass landets längsta vägnät.
Nästan alla uttransporter av produkter från jord- och
skogsbruket påbörjas på dessa vägar. Nästan alla
intransporter av insatsvaror och förnödenheter till de
areella näringarna avslutas på enskilda vägar. De enskilda
vägarna har också stor betydelse för allmänheten, för
turism, rekreation, fritids- och friluftsliv.
De enskilda vägarna måste ses som en mycket viktig och
integrerad del av landets totala vägnät med stor
samhällsekonomisk betydelse. Det är därför viktigt att
staten tar ett stort kostnadsansvar för det enskilda vägnätet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Västmanlands län bör ges hög
prioritet vid fördelning av tillgängliga och tillkommande
medel.
Stockholm den 11 januari 1993
Birger Andersson (c)