Stockholmsregionen har en besvärlig trafiksituation.
Den ständigt ökande fordonstrafiken ger en dålig miljö.
Förslag på olika lösningar, ofta kostnadskrävande,
framläggs. Upprepade krav hörs på att större andel av
tillgängliga anslag för byggande av vägar tilldelas
Stockholmsregionen för att förbättra trafikflödet. Ökade
anslag till Stockholmsregionen innebär i sin tur att övriga
län får mindre andel av totalanslaget för byggande av vägar
inom respektive län. Alla län har behov av ökade väganslag.
Därför måste en stark gemensam strävan vara att finna
lösningar som ger mycket goda totala effekter. En ytterst
viktig åtgärd är att i så stor utsträckning som möjligt avlänka
från Stockholmsregionen all genomgående fordonstrafik.
Detta bör ske så fort som möjligt.
Vägförbindelsen Räta linjen, en väg Norrköping--
Katrineholm--Eskilstuna--Västerås--Sala--Gävle, ger
denna möjlighet. Räta linjen är ca 40 km kortare än
motsvarande förbindelse över Stockholm. Efter vissa
ombyggnader kan skillnaden bli uppemot 50 km. Räta
linjen är en strategisk led för regional balans genom
avlastning av nord-sydlig trafik genom Stockholmsområdet.
Kortare vägsträcka är en viktig faktor i den totala
transportekonomin. Redan idag har därför Räta linjen stor
betydelse för förbindelserna mellan Norrland och
södra/sydöstra Sverige. Räta linjen kan för sydöstra
Sveriges del anses vara en fortsättning norrut till Norrland
av den regionalpolitiskt mycket viktiga E22 (f d
E66). Genom anknytningen till E4 i Norrköping blir
Räta linjen också en naturlig länk mellan södra Sverige och
Norrland. Räta linjen används även som transportled
mellan Norrlandskusten och västkustregionerna, bl a
beroende på att vägsträckan Västerås--Gävle går genom
flack terräng, vilket är mycket betydelsefullt i synnerhet för
den tunga trafiken. Räta linjen med sin nord-sydliga
sträckning är också en mycket viktig länk i ett effektivt
mellansvenskt vägnät med anknytning både till E18 och
E20, två mycket betydelsefulla trafikleder i öst-västlig
riktning.
Räta linjen ger inre Mälardalen en naturlig koppling till
Östersjöhamnarna Norrköping och Gävle samt också
inlandshamnarna Västerås och Köping. Genom
sammanknytningen med dessa hamnar får en större
mellansvensk region ökade kontaktmöjligheter med hela
Östersjöområdet och med flod- och kanalsystem i norra
delen av EG-området.
Vissa vägsträckor längs Räta linjen har redan idag
acceptabel standard, men för att Räta linjen skall fungera
helt tillfredsställande som transportled krävs att
förbättringar och ombyggnader snabbt kan genomföras på
vissa vägavsnitt. Näringslivet kräver snabba och punktliga
leveranser. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det nödvändigt
med en jämn och hög vägstandard. Kortare vägsträcka och
kortare transporttider ger bättre transportekonomi för
transportföretagen. Därför måste ''flaskhalsarna'' byggas
bort. Upprustningen kan ofta ske i anslutning till befintlig
vägsträckning och med måttliga investeringar. Terrängen är
mycket lättforcerad och upprustningskostnaden kommer
att ligga långt under övriga diskuterade
investeringsalternativ.
Förbättringar längs Räta linjen har genomförts,
genomförs eller planeras att genomföras, men takten i
förbättringarna är alldeles för långsam. Hösten 1991
anvisades medel för byggande av förbifart Tärnsjö samhälle
i Heby kommun. Men hittills anvisade anslag räcker inte till
för att på ett snabbt och effektivt sätt fullfölja
standardhöjningen. Därför måste ytterligare medel tillföras
för att en upprustning av återstående vägavsnitt av Räta
linjen snabbt skall kunna genomföras. Vägförbindelsen
Norrköping--Västerås--Gävle (Räta linjen) måste ges
högsta prioritet vid fördelning av kommande anslag för
vägupprustningar. Efter den erforderliga upprustningen
skulle Stockholmsregionen kunna avlänkas från all
genomgående fordonstrafik och Räta linjen skulle bli den
självklara vägförbindelsen för fordonstrafiken mellan
Norrlandskusten och södra Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snabbt fullfölja
upprustningen av ''Räta linjen'', vägförbindelsen
Norrköping--Västerås--Gävle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ''Räta linjen'' bör ingå i det framtida nationella
stamvägnätet.
Stockholm den 11 januari 1993
Birger Andersson (c)