En väl utbyggd infrastruktur, i första hand vägar, järnvägar, flyglinjer och telekommunikationer, är utomordentligt viktigt för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det ger också de mindre företagen likartade förutsättningar att verka i olika regioner. Satsningar på infrastrukturen behövs för att det skall bli attraktivt att starta och driva företag i hela Sverige.
Av stor betydelse för att företag oberoende av lokaliseringsort skall kunna expandera är den ekonomiska politiken. Tillväxt i ekonomin är en viktig förutsättning för en rättvis fördelning av resurserna över hela landet.
I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil 7) aviserar departementschefen stora förändringar på infrastrukturens område. Regeringen har för avsikt att lägga en proposition i ämnet under våren. Utöver ordinarie investeringar och redan beslutade extrainvesteringar på 25 miljarder kronor kommer ytterligare investeringar för 20 miljarder att kunna göras under perioden 1994--2003.
Regeringens politik går ut på att på olika sätt underlätta för små och medelstora företag att expandera. Det är i dessa företag som de nya möjligheterna och de nya jobben finns. Regeringens satsningar på infrastrukturen är mot den bakgrunden välmotiverade. Nu krävs att investeringarna kommer igång och att de gynnar små och medelstora företag i hela landet. Många småföretag har på grund av bristande infrastruktur i sitt område sämre möjligheter att expandera. Det kan gälla ''flaskhalsar'' som en väg eller en bro som inte kan byggas om på grund av bristande lokala resurser. Regeringens infrastruktursatsningar måste i ökad utsträckning gå till snabba åtgärder som gör att företag i hela landet kan bedriva sin verksamhet på ett konkurrenskraftigt sätt. Satsningarna måste också ge ett väsentligt bidrag till sysselsättningen i framför allt glesbygd. Lokala entreprenörer och underleverantörer ges därmed ökade avsättningsmöjligheter.
Företagen i inlandet har olika konkurrensnackdelar beroende på sämre infrastruktur. Dessa företag har även lägre soliditet än företag i övriga landet. Samtidigt tar transportkostnaderna en allt större del av företagens totala kostnader i anspråk.
Regionalpolitiken kan inte ensam lösa de problem som finns i vissa delar av landet. Det krävs en rad insatser på olika områden som medvetet gynnar dessa regioner. Åtgärderna måste vara långsiktiga och samordnade.
Närhet och tilgänglighet är nyckelord när det gäller företags expansionsmöjligheter. En fri konkurrens mellan olika transportslag leder till ökad effektivitet och måste därför eftersträvas. Det avregleringsarbete som sker på området bör påskyndas. Transportsystemet måste utformas så att god trafiksäkerhet och miljö främjas. Samordnade transportsystem behövs med samverkan bil--båt--tåg för att ge största möjliga effektivitet.
Vägar
Ett viktigt delmål för vägpolitiken enligt 1988 års trafikpolitiska beslut var att en tillfredsställande standard skulle säkerställas även på det lågtrafikerade vägnätet. I årets budgetproposition konstateras att detta mål inte helt har kunnat uppnås.
Vägtrafiken är stommen i vårt lands inrikeskommunikationer. Godstrafiken med lastbil är dominerande. Under en följd av år har anslagen till vägbyggande och vägunderhåll varit otillräckliga. Väginvesteringarna och vägunderhållet är eftersatt i förhållande till ökningen av tunga fordon på vägarna. Förutom sämre vägar blir resultatet ökad trängsel, tidsförluster, ökade olycksrisker och kostnader. Underhållet av vägnätet måste mot denna bakgrund öka. Det gäller särskilt grusvägnätet. Grusvägarna har en mycket stor betydelse för skogsindustrin som är en av landets allra största exportnäringar. Grusvägnätet bör bärighetsförstärkas och i ökad omfattning beläggas.
Järnvägar
Ökade satsningar på järnvägstrafiken ger goda miljövinster. I framtiden kommer det att ställas allt hårdare krav på det totala transportsystemets miljöpåverkan, energieffektivitet m.m. Dessa krav talar för att järnvägstrafiken byggs ut. Järnvägstransporter är säkrare ur trafikskadesynpunkt än godstrafik på vägar. Säkrare transporter leder bland annat till lägre försäkringspremier för företagen. En utbyggnad av järnvägsnätet ger också positiva effekter på arbetsmarknadsläget. Nuvarande bannät bör förbättras vad gäller kapacitet, banstandard m.m. under en tio-årsperiod. På sikt bör den tyngsta godstrafiken separeras från den snabbaste persontrafiken. För att företagen skall kunna konkurrera på ett effektivt sätt krävs att den s.k. kombitrafiken med omlastningsterminaler byggs ut. Etableringen av sådana terminaler på olika håll i landet är en viktig infrastruktursatsning för företagsamheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av infrastruktursatsningarna.
Stockholm den 26 januari 1993 Rune Backlund (c) Åke Carnerö (kds) Sten Svensson (m) Kjell Johansson (fp)