Sedan 1985 har en grupp socialdemokratiska riksdagsledamöter varje år genomfört en cykelturné i någon del av Sverige. Vi har under denna tid gästat nästan alla landskap i landet. Vår senaste turné, sommaren 1992, gjorde vi på Gotland.
Under årens lopp har vi skaffat oss en omfattande kunskap om villkoren för cykelturism. Vi har upplevt tjusningen med cykelturismen men också noterat att mycket kan göras för att förbättra villkoren för den som cyklar oavsett för vilket ändamål cykeln används.
Att cykla är bra!
De flesta svenskar äger en cykel. Den används för flera ändamål. För många är den ett naturligt fordon för resor till och från arbetet. Cykeln används i motionssyfte. De många deltagarna i ''Vättern runt'' och andra motionslopp vittnar om det. Cykeln är också ett redskap för semester och rekreation. Det kan den som sommartid besökt exempelvis Gotland eller Ven vittna om.
Det är hälsosamt att cykla. Det är ett synnerligen miljövänligt sätt att förflytta sig från en punkt till en annan. Cykeltrafiken är utrymmessnål, den är bullerfri och den föranleder inte några miljövådliga avgaser. Det finns därför enligt vår mening flera skäl för samhället att underlätta och stimulera en ökad användning av cykeln.
Planera rätt för cykeltrafik
Cykeln är särskilt praktisk att använda i tätortsområden. Tyvärr tar inte stadsplaneringen tillräcklig hänsyn till detta. Motortrafiken leds så att bilisten skall spara både tid och körsträcka. Det är naturligtvis bra. Dessvärre sker inte planeringen av cykelleder på samma sätt. Det verkar som om planeringen utgår från att cyklisten har helt andra behov och syfte med resan än bilisten. För det mesta är det inte så.
Därför finns runt om i landet otaliga exempel på att cykelleder i tätorter snirklar sig fram genom gatusystemet, än på ena sidan av gatan, än på den andra och med långa omvägar runt besvärliga passager. Naturligtvis är det så att den som dagligen cyklar till jobbet har samma intresse av att komma fram snabbt och bekvämt som den som åker bil till jobbet. Det förhållandet tycks kommunernas planeringsorgan totalt ha förbisett. Vi efterlyser därför en bättre planering av cykelleder i tätorterna.
Höj cykelersättningen i allmänna reseavtalet
I allmänna reseavtalet (ARA), definieras en cykel som ''annat färdmedel''. Ersättningen för den som använder cykel är 10 öre per kilometer. Denna ersättning har varit oförändrad under mycket lång tid.
Vi anser att det är lämpligt att höja denna ersättning rejält, förslagsvis till 50 öre. En sådan ersättning är i realiteten en besparing om effekten blir att många finner det intressant att använda cykel i stället för bil.
Höj bidraget för byggande av cykelleder
Vägverket ger bidrag till byggande av cykelleder. Summan har varit oförändrad under många år, 20 miljoner om året. Bidraget har därför i realiteten sjunkit mycket kraftigt. Vi anser det synnerligen motiverat med en höjning och föreslår 35 miljoner 93/94. Just nu är en sådan höjning särskilt befogad mot bakgrund av den höga arbetslösheten. Anläggning av cykelleder ger mer arbete per satsad krona än vanliga vägbyggen. Vårt förslag skall inrymmas inom ramen för det totala väganslaget.
Bidraget till cykelleder fördelas över landet. Det statliga bidraget har hittills varit 50 %. Vi anser att respektive länsmyndighet i fortsättningen själv skall få bestämma bidragsprocenten. Det finns säkerligen projekt som skulle komma till utförande även med en lägre bidragsprocent. Andra angelägna leder kan behöva ett högre bidrag. Med en större flexibilitet i bidragsgivningen skulle sannolikt de anslagna pengarna räcka till mer än vad som hittills varit fallet.
Många angelägna projekt
Det finns runt om i landet goda idéer till leder för cykelturism. De frivilliga cykelorganisationerna, särskilt Svenska Cykelsällskapet, har lagt ner ett omfattande arbete på att skapa sådana leder. Det största och mest uppmärksammade projektet är Sverigeleden. Vi vill ge några exempel på angelägna större projekt på några platser i landet.
1. Ölandsbrons brofäste--Borgholm--Byxelkrok ca 80 km. Det är ett suveränt cykelturistprojekt som finns skissat hos Vägverket i Kalmar. En kort bit, Borgholm-- Köpingsvik 5 km, är redan cykelväg på en nedlagd banvall.
2. Mariestad--Sjötorp--Otterbäcken--Nybble ca 50 km
Karlstad/Väse--Ölme--Kristinehamn ca 15 km
Åmål--Tösse--Köpmannebro--Mellerud ca 45 km
Dessa tre sträckor skulle tillsammans med redan befintliga leder ge en utomordentlig cykelled runt Vänern.
3. Nedlagda banvallar runt om i landet. Det finns åtskilliga mil nedlagda banvallar runt om i landet lämpliga för cykeltrafik. De är förhållandevis billiga att rusta upp och synnerligen passande för cykelåkning bland annat på grund av att järnvägar har förhållandevis måttliga stigningar.
4. Förse den planerade Öresundsbron med en cykelbana. Dansk Cyklist Förbund har gjort en programskrift över projektet. Däri ges exempel från andra länder på stora projekt med separat cykelbana, Golden Gatebron i USA, Humber Bridge i England och Afslutitdijk i Holland. Den holländska vallen passeras årligen av omkring 100 000 cyklister.
Förutom dessa stora projekt finns ett stort antal mindre angelägna sträckningar. Det är arbeten som är lämpliga som beredskapsarbeten.
Gotland
Gotland intar en särställning som Sveriges främsta cykelturistlän. Det är emellertid många som trängs på de gotländska vägarna under sommaren. Det finns, det stora antalet cykelturister till trots, ganska få separata cykelleder. De som finns har ofta ett grus- eller stenunderlag som är direkt olämpligt för många moderna cyklar. Biltrafiken är intensiv under semesterperioden.
Vår slutsats under den vecka vi cyklade på Gotland var: Här, om någonstans, är det befogat att satsa arbetsmarknadspengar på belagda cykelvägar. Det skulle förbättra trafikmiljö och trafiksäkerhet och öka de redan goda förutsättningarna för cykelturism.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre förutsättningar för cykeltrafik,
2. att riksdagen beslutar anslå 35 000 000 kr inom ramen för det totala väganslaget till bidrag för anläggande av cykelleder.
Stockholm den 22 januari 1993 Anders Nilsson (s) Leif Marklund (s) Ulla Pettersson (s) Eva Johansson (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s) Ines Uusmann (s) Marianne Carlström (s) Gunnar Thollander (s) Bengt Kronblad (s) Inger Lundberg (s) Sinikka Bohlin (s) Sverre Palm (s) Ingrid Andersson (s)