med anledning av proposition 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)

I regeringens proposition 1992/93:150 föreslås bl.a. att
riksfärdtjänsten kommunaliseras. Skälen för detta anges
vara att det är kommunerna som beslutar om när
riksfärdtjänst får användas.

Det finns uppenbart skäl både för och emot en
kommunalisering. Skälen för finns utvecklade i
propositionen. De starkaste skälen emot är risken för att de
handikappade blir en undantagsgrupp vars legitima
rättigheter avgörs av den enskilda kommunens ekonomi.

För en mindre kommun kan de ekonomiska
konsekvenserna bli mycket bekymmersamma om man har
många handikappade som behöver riksfärdtjänst. En liten
kommun kanske får 50 000 kronor i ''påsen'' för denna
tillkommande uppgift. Den verkliga kostnaden kan i
ytterlighetsfall uppgå till 500 000 kronor för en person.

Regeringen bör få i uppdrag att se över konsekvenserna
av denna förändring i syfte att eliminera de negativa
effekterna av denna huvudmannaskapsförändring. Ett
exempel kan vara ge ett särskilt stöd till mindre kommuner
som får relativt sett höga kostnader för riksfärdtjänsten.
Alternativen med ett frivilligt landstingskommunalt
huvudmannaskap bör också övervägas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att följa
konsekvenserna av huvudmannaskapsförändringen för
riksfärdtjänsten och överväga ett särskilt stöd till mindre
kommuner alternativt ett frivilligt landstingskommunalt
huvudmannaskap.

Stockholm den 6 maj 1993

Hans Karlsson (s)

Anita Persson (s)