''Hälsa för alla år 2000'' är det program som WHOs Europaregion lagt fram. Målsättningen är ambitiös. WHO har dessutom den 17 september 1992 i European Alcohol Action Plan ytterligare markerat angelägenheten av att motverka alkoholvanornas inverkan på hälsan.
Medvetenheten om hälsoeffekterna av vad vi äter och dricker har ökat. Flera motionerar och många har slutat röka för att nå bättre livskvalitet.
Den belastning som exempelvis alkoholrelaterade sjukdomar utgör för svensk sjukvård är ofta föremål för diskussion. Det finns svårigheter med exakta definitioner och avgränsningar, men att kostnaden inte understiger 10 miljarder är uppenbart.
Var fjärde sjukhussäng upptas av någon med alkoholframkallad skada eller sjukdom, är ett vanligt mått.
Den av forskningen vedertagna uppfattningen om sambandet mellan totalkonsumtion och skador innebär att minskad alkoholkonsumtion i befolkningen medger omfattande omprioriteringar i vården, varvid bl.a. köer kan kortas eller avskaffas.
Det finns ingen landsomfattande, heltäckande studie av alkoholens kostnader för sjukvården. Folkhälsoinstitutet bör snarast ta initiativ till en sådan undersökning. En vetenskaplig kartläggning skulle ge utgångspunkter för långsiktiga spareffekter inom den offentliga verksamheten och vara välgörande för debatten om vad medborgarna får ut från den gemensamma vårdsektorn.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en sjukvårdsekonomisk studie av alkoholvanornas verkliga belastning på sjukvårdsapparaten och kostnaderna för detta.
Stockholm den 26 januari 1993 Göran Magnusson (s) Georg Andersson (s) Maj-Lis Lööw (s) Gunnar Thollander (s)