I dag kan blivande föräldrar genom ultraljud eller
fostervattensprov få reda på det blivande barnets tillstånd.
Provet kan i vissa fall ge underlag för att kvinnan (de
blivande föräldrarna) väljer att abortera fostret. Ett skäl för
detta kan vara att fostret uppvisar allvarlig skada, sjukdom
eller missbildning.
Kvinnan (de blivande föräldrarna) kan också, efter
fråga, få veta fostrets kön. Det kan ju också ha sin speciella
betydelse om det blivande barnet riskerar att få en svår
ärftlig sjukdom som drabbar bara ett visst kön.
Detta innebär också att kvinnan (de blivande
föräldrarna) kan besluta sig för abort av andra skäl än
strikt medicinska, exempelvis om hon (de) önskar ett barn
av ett visst kön. Detta missbruk av fosterdiagnostiken sker
i endast litet antal fall, men dagens lagstiftning möjliggör
denna könsdiskriminering.
Detta är enligt svensk humanistisk uppfattning felaktigt
och bör av vårt samhälle klart fördömas.
(Docent Jan Wahlström, sekreterare i samrådsgruppen
för etiska frågor vid Östra sjukhuset i Göteborg, i ett
yttrande över utredningen)
Vi anser att lagstiftningen måste ändras. Läkare bör inte
ha rätt att delge modern (de blivande föräldrarna) fostrets
kön, om inte strikt medicinska skäl talar för det.
Vid 1990/91 års riksmöte behandlades en motion som två
av oss skrivit (So519). Utskottet uttalade ''att den
medicinska utvecklingen inte får leda till etiskt oacceptabla
konsekvenser'', vilket riksdagen beslutade att som sin
mening ge regeringen till känna. Då inget hänt i frågan
finner vi nu skäl att upprepa våra krav.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att få veta fosters kön.
Stockholm den 26 januari 1993
Margareta Israelsson (s)
Berit Oscarsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)