Motion till riksdagen
1992/93:So486
av Tuve Skånberg och Margareta Viklund (kds)

Fosterdiagnostik och människovärdet


Fosterdiagnostik är som all annan forskning möjlig att
använda både etiskt och oetiskt. När fosterdiagnostiken står
i livets tjänst värnar den om fostret och kan göra det möjligt
att bota eller förebygga sjukdomar redan på fosterstadiet.
Den kan stärka blivande föräldrars beredskap att ta emot
ett skadat barn, eller ett barn med viss statistisk risk att få
en sjukdom som därmed kan lindras, eller botas.
Fosterdiagnostiken bidrar också till att fostret allt klarare
framstår som en påtaglig, väl markerad individ med fullt
anspråk på respekt för sitt människovärde.
När fosterdiagnostik används i bortväljande,
abortinriktat, syfte blir den emellertid oetisk och bryter mot
varje människas absoluta värde. Per definition är
fosterdiagnostik just en diagnos av fostret. Diagnosen, som
annars alltid ställs i patientens tjänst, vänds här mot det
skadade eller sjuka fostret, och leder till att fostret
aborteras. Fostret och modern är två olika individer som har
skilda blodsystem, kan ha olika blodgrupp och har olika
genetiska koder. Denna syn kommer till uttryck i SOU-
utredningen 1989 med namnet ''Den gravida kvinnan och
fostret -- två individer'' där båda dessa individer sägs vara
skyddsvärda (sid 11).
Det som skiljer debatten om fosterdiagnostik från
debatter om aborter är att i frågan om aborter ställs man
inför avgörandet om man vill ha barn eller ej. När det gäller
fosterdiagnostik i abortinriktat syfte ställs man inför
avgörandet vilka barn man vill eller inte vill ha.
Ett skrämmande exempel på hur selektiv abort med
hjälp av fosterdiagnostik kan användas är statistik från
demografer i Kina. Enligt officiella siffror, som bland andra
Sten Johansson presenterat (tidigare chef för SCB, numera
forskare vid Institutet för social forskning) har flera
miljoner flickebarn ''försvunnit'' i Kina under 1980-talet.
Man misstänker att den hårda familjeplaneringen har gjort
det möjligt för föräldrar i Kina att välja kön på sina barn.
Samma uppgifter visar att problemet även finns över hela
Östasien: i Sydkorea, Taiwan, Singapore, Malaysia och
Indien.
FUB, Föreningen för utvecklingsstörda barn, och DHR,
De handikappades riksförbund, har båda sagt ett klart nej
till fosterdiagnostik om det används för att sortera bort
foster med handikapp. Det är över huvud taget fel att ställa
blivande föräldrar inför möjligheten att kunna välja bort ett
utvecklingsstört foster, anser FUB. Och de om några måste
veta vad det innebär att ha ett utvecklingsstört barn i
familjen och hur rimlig eller orimlig arbetsinsatsen och
påfrestningen kan vara.
Så skrivs också i SOU 1989:51 Den gravida kvinnan och
fostret:
När det gäller den oföddes intresse bör först framhållas
att ett foster i princip har rätt till utveckling och rätt att
födas. Därav följer att en abort inte kan motiveras utifrån
fostrets intresse (sid 83).
FUB menar sig ha sett att fördomarna i samhället har
hårdnat. Att försvara samhällets kostnader för
handikappade är inte lika lätt under en lågkonjunktur.
Detta ser FUB som en fara. Man ska inte underskatta de
ekonomiska aspekterna på selektiv abort med
fosterdiagnostik. Det råder en hård kamp om sjukvårdens
resurser och kraven på friskare och sjukdomsfriare
människor kan komma att öka än mer, menar FUB.
Fosterdiagnostik kan vara mycket värdefull och gagna
barnet -- nämligen om den ställs i barnets intresse. Om den
sjukdom man letar efter kan behandlas och diagnosen ökar
föräldrarnas och barnets möjligheter att kämpa mot den
sjukdom som möjligen kan bryta ut är fosterdiagnostiken
positiv.
Behovet av en etiskt underbyggd lagstiftning är
emellertid trängande. Den etiska situationen utan en
reglerande lagstiftning kommer att ställa oss inför frågor
omöjliga att hantera: Vem ska bestämma vilka barn som ska
få födas? Ska föräldrar till barn som riskerar handikapp
själva stå för kostnaderna för sjukvård om de väljer att föda
sitt barn? Vem ska ha tillgång till uppgifterna om
genuppsättningen? Var ska gränsen dras mellan sjukdom,
handikapp eller bara oönskade egenskaper? Hur ska
könsdiskriminering undvikas?
Dessa frågor och fler gör att vi snarast bör få en
lagstiftning som reglerar fosterdiagnostiken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en etiskt grundad
lagstiftning som tillvaratar fostrets intresse vid
fosterdiagnostik.

Stockholm den 25 januari 1993

Tuve Skånberg (kds)

Margareta Viklund (kds)