I budgetpropositionen föreslås att Rättsmedicinalverkets Rättsmedicinska institut i Uppsala skall avvecklas senast den 1 januari 1994.
Det Rättsmedicinska institutet i Uppsala erhöll för något år sedan nya lokaler som iordningställts för verksamheten. Dessa lokaler ställs till förfogande för staten till år 2010 genom ett avtal med Uppsala läns landsting. En nedläggning av verksamheten i Uppsala skulle innebära en stor kapitalförstöring med hänsyn till de specifikt för verksamheten iordningställda lokalerna och torde inte innebära någon minskad kostnad för staten då det gäller lokalkostnaderna.
Den kostnadsbesparing som en avveckling i Uppsala skulle medföra torde uppgå till högst några få miljoner kronor. En nedläggning skulle däremot vara mycket negativ för rättssäkerheten. Uppsalaregionen är den snabbast växande i landet och brottsligheten ökar. Det är därför av stor betydelse för polisen att ha tillgång till en rättsmedicinsk närservice. Även för de övriga regionerna som tillhör upptagningsområdet, Kopparbergs, Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län, skulle en nedläggning medföra negativa konsekvenser.
Kostnaderna för jourverksamheten skulle inte minska då separat jourverksamhet är nödvändig såväl i Stockholm som inom Uppsala-distriktet.
En nedläggning av Institutet i Uppsala skulle vara till stor skada för forskning och undervisning i ämnet rättsmedicin i Uppsala. Den rättsmedicinska institutionen vid Uppsala universitet har den största vetenskapliga verksamheten i landet. Uppsala erbjuder en synnerligen attraktiv miljö för rättsmedicinsk forskning med hänsyn till den höga standarden på forskningsverksamheten vid Uppsala universitet inom t.ex. genetik, kemi, immunologi och mikrobiologi. Exempel på verksamhet som bedrivs i samarbete med dessa institutioner och som även har stor praktisk betydelse är identifiering av misstänkta gärningsmän i brottmål med hjälp av DNA-teknik och utredning av hastiga dödsfall bland idrottsutövare (t.ex. den s.k. Twar-döden). Närheten till Lantbruksuniversitetet, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket innebär också en mycket fruktbar miljö för den rättsmedicinska verksamheten.
En rad skäl synes således starkt tala emot en nedläggning av Uppsala-institutet.
Den rättsmedicinska obduktionsverksamheten i landet har minskat under det senaste året beroende på vissa förändringar i bestämmelserna beträffande obduktioner. Denna nedgång i verksamheten borde kunna medföra en minskning av resurserna till Rättsmedicinalverket. Hur denna neddragning i resurserna skall fördelas bör bli föremål för en särskild utredning. Emellertid kan redan nu påpekas att en viss överkapacitet torde föreligga vid samtliga sex rättsmedicinska institut i landet och även vid rättskemiska och rättsserologiska laboratorierna i Linköping. Vidare har trots nedgången i verksamheten en kraftig ökning av kostnaderna för administration tillkommmit vid det centrala kansliet vid Rättsmedicinalverket i Stockholm.
En mera generell neddragning av kostnaderna inom hela verket med hänsyn till den minskade obduktionsverksamheten skulle kunna ge samma kostnadsbesparing som det hastigt tillkomna förslaget om en nedläggning av verksamheten i Uppsala och få mindre negativa konsekvenser. Det bör ankomma på Rättsmedicinalverkets styrelse att göra de besparingar som är nödvändiga för att hålla den av regeringen föreslagna kostnadsramen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rättsmedicinska institutet i Uppsala.
Stockholm den 25 januari 1993 Håkan Holmberg (fp) Ingrid Andersson (s) Lennart Hedquist (m) Lars Svensk (kds) Rosa Östh (c)