Motion till riksdagen
1992/93:So472
av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m)

Reumatikervården


Östersunds reumatikersjukhus invigdes 1969 och är
specialbyggt för rehabilitering och vård av reumatiker. På
grund av den stora stab av specialiserade yrkeskategorier av
läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m.fl. som finns vid
sjukhuset och genom en mycket lång kunskapsuppbyggnad
fyller reumatikersjukhuset en mycket stor funktion för
reumatiker.
Antalet remisser till Östersunds reumatikersjukhus är
stort och patienterna står i kö för behandling. Med
anledning av landstingens besparingar får dock allt färre
patienter sin remiss godkänd av beslutande remissläkare.
Det innebär att i förlängningen står sjukhusets fortsatta
existens på spel och därmed sker en stor förlust av
kompetens på reumatikervårdens område.
Den helt nödvändiga forskningen om reumatiska
sjukdomar och utvecklingen av rehabiliteringen blir därmed
eftersatt. Det finns endast ett sjukhus till i landet som har
specialiserat sig på reumatiska sjukdomar, Spenshults
reumatikersjukhus i Halland. Utvecklingen vid detta
sjukhus visar samma ogynnsamma tendenser som i
Östersund.
Reumatiker är landets största handikappgrupp. De är
mycket beroende av återkommande rehabilitering för att
kunna leva ett någorlunda normalt liv med sitt handikapp.
Många får nu mycket sämre livskvalité och slås ut från
arbetslivet i förtid.
Reumatikernas egna sjukhus har ett stort berättigande
och måste bevaras. Den period av stor ekonomisk
osäkerhet som nu råder får inte leda till att viktig kompetens
går förlorad.
Ett sjukhus som patienterna själva väljer i första hand
och som fyller alla krav på effektivitet och kompetens tillhör
framtidens sjukhus.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder som kan trygga
verksamheten och bibehålla kompetensen vid
reumatikersjukhusen i Östersund och Spenshult.

Stockholm den 25 januari 1993

Karl-Gösta Svenson (m)

Ingrid Hemmingsson (m)