Motion till riksdagen
1992/93:So471
av Gullan Lindblad m.fl. (m, s, fp, c, kds)

Distriktssköterskor


Undertecknade motionerade till föregående riksmöte
om sjuksköterskans roll i framtiden. Utskottet utgick från
att de roller som andra yrkesgrupper än läkare bör ha i
framtiden kommer att övervägas när ett system med
husläkare utformas. Vi kan förstå att riksdagen inte ville
föregripa ett regeringsförslag i frågan, men då vi anser
denna fråga vara mycket väsentlig för hälso- och sjukvården
återkommer vi i frågan. Vi vill i denna motion särskilt
framhäva distriktssköterskans viktiga roll i vården.
Det folkhälsoarbete som distriktssköterskan och
barnmorskan sedan länge utfört i den öppna vården i nära
kontakt med och i samarbete med befolkningen måste
beaktas väl i den kommande omstruktureringen av vården.
Även skolsköterskor och bvc-sköterskor bör omnämnas i
detta sammanhang. Den väl utbyggda barn- och
mödrahälsovården -- som i stor utsträckning sköts av
sjuksköterskor och barnmorskor -- torde i hög grad ha
bidragit till att vi i Sverige har en i särklass låg
barnadödlighet.
Genom sin uppsökande verksamhet, sin närhet till
befolkningen och sitt samarbete med socialtjänsten och
barnomsorgen har dessa yrkesgrupper en områdesbaserad
kunskap som inga andra inom primärvården besitter och
som det är viktigt att slå vakt om även i framtiden.
Områdesansvar
Vi anser att distriktssköterskor och barnmorskor också i
fortsättningen bör ha ett områdesansvar för att lära känna
människorna väl inom ett geografiskt område och tidigt
kunna fånga upp problem som rör människornas hälsa.
Även i en omstrukturering av vården kan en
distriktssköterska samarbeta med flera olika husläkare eller
andra specialistläkare beroende på hur människorna inom
hennes område väljer sina läkare. Distriktssköterskor och
barnmorskor samarbetar även med sjukgymnaster,
arbetsterapeuter och laboratorieassistenter för att nämna
några viktiga grupper. Inför en ny organisation är det viktigt
att beakta behovet av ''samverkanscentra'' för olika
yrkeskategorier -- oavsett vem som bedriver vården.
Det hälsopolitiska arbetet bör ges en egen organisatorisk
plattform med egna klart definierade mål.
Sjuksköterskorna och barnmorskorna har en nyckelroll i
detta arbete och deras roll kan ytterligare utvecklas.
Förskrivningsrätt m.m.
I Jämtland har en försöksverksamhet med viss
receptförskrivningsrätt pågått i många år. Denna
försöksverksamhet har slagit mycket väl ut. Den har
framförallt varit värdefull för patienter som normalt söker
distriktssköterskan för sina åkommor. Inte minst för
patienter i glesbygd har det varit värdefullt att inte utöver
besöket hos distriktssköterskan också behöva besöka en
läkare för att få ett recept utskrivet. Arbetet inom
hemsjukvården har t.ex. underlättats väsentligt. Särskilt
har detta gällt inom området smärtlindring. Servicen till
befolkningen har ökat, något som betyder mycket i
Norrlands inland, där tillgången på läkare ofta är
begränsad.
Riksdagens revisorer framhöll i sin rapport 1990/91:4 att
de mycket goda resultaten delvis beror på att
distriktssköterskan ofta bättre än läkaren känner till
patienternas särskilda problem.
Såväl Storbritannien som USA och Canada står i
begrepp att utfärda eller har infört en liknande
receptförskrivningsrätt.
Vi anser det angeläget att en permanentning sker av
distriktssköterskans receptförskrivningsrätt och att en
utvidgning sker så att den omfattar alla distriktssköterskor i
hela landet.
Även barnmorskorna har rätt att förskriva vissa
läkemedel, men i deras fall begränsas rätten genom att en
läkare måste delegera uppgiften i varje enskilt fall. En
annan begränsning är att förskrivningsrätten inte är
tillämpbar i privat verksamhet. Eftersom alla barnmorskor
numera utbildas i preventivmedelsrådgivning fyller dessa
regler inte längre någon funktion. De bör därför tas bort.
Ett utvidgat yrkesansvar med receptförskrivningsrätt
inom preventivmedelsområdet men också vad avser en del
andra läkemedel skulle effektivisera barnmorskornas
arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjuksköterskans och
barnmorskans professionella kompetens bör tillvaratas i
folkhälsoarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamheten med
receptförskrivningsrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att barnmorskorna bör ges ett
utvidgat yrkesansvar.

Stockholm den 25 januari 1993

Gullan Lindblad (m)

Inger Koch (m)

Maud Ekendahl (m)

Margitta Edgren (fp)

Karin Israelsson (c)

Märtha Gårdestig (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

Fanny Rizell (kds)

Margareta Viklund (kds)

Ingrid Andersson (s)

Iréne Vestlund (s)