I propositionen föreslås att en tobakslag införs. Lagen
innehåller regler för vissa miljöer där rökning inte skall få
äga rum eller där vissa utrymmen skall hållas fria från
tobaksrök.
Enligt vår uppfattning är de åtgärder som föreslås för att
minska tobaksbruket och för att garantera en rökfri miljö
otillräckliga.
Tobaksbrukets samlade skadeverkningar är ett av
nutidens största folkhälsoproblem.
Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att minst
tre miljoner människor i världen årligen dör i förtid till följd
av tobaksbruk. Av dessa inträffar ungefär en halv miljon i
Europa och 10 000 i Sverige.
Tobaksrökningens skadeverkningar är välkända. De
omfattar lungcancer och en rad andra cancerformer, hjärt--
kärlsjukdom, kroniska lungsjukdomar, magsår,
benskörhet, ryggbesvär, allergier och fosterpåverkan samt
hudförändringar. Också smak, lukt och tänder påverkas.
Kvinnors åldrande påskyndas.
På senare år har också skadeverkningar till följd av
passiv rökning uppmärksammats alltmer. Utöver
fosterskador skall läggas att barn till rökande föräldrar
oftare insjuknar i sjukdomar i andningsorganen.
Lungcancer till följd av passiv rökning är en annan risk.
Allergier är ytterligare en komplikation.
Allt detta säger oss att tobaksbruket måste begränsas.
Det räcker inte med rekommendationer. 1983 utfärdade
Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen råd om
begränsning av rökning i gemensamhetslokaler. Det har
visat sig att dessa råd inte har givit de effekter man önskat.
Det är fortfarande oacceptabla förhållanden på många
arbetsplatser. En lag om rätt till rökfri miljö skulle ge grund
för åtgärder på sådana arbetsplatser.
Finland och Norge har lagstiftning om rökfria miljöer i
offentliga lokaler och/eller arbetsplatser. Nu har även
Frankrike infört en lag om rökfria miljöer. Det gäller både
offentliga lokaler och arbetsplatser. Preliminära rapporter
säger att lagen redan lett till väsentliga förbättringar på
arbetsplatser och i lokaler som teatrar, museer och
liknande.
Den 7 januari i år offentliggjorde USA:s
miljövårdsmyndighet, Environmental Protection Agency,
en officiell rapport som klassificerar tobaksrök som
''cancerframkallande ämne, klass A'', dvs. i samma kategori
som t.ex. asbest, radon och bensen. USA:s
arbetsmarknadsminister har, som följd av detta beslut,
uppdragit åt den amerikanska arbetarskyddsstyrelsen
OSHA (U.S. Occupational Safety and Health
Administration) att snarast utarbeta förslag till regleringar
av rökningen på arbetsplatser.
I Kanada trädde en ny lag i kraft den 1 januari 1993.
Lagen säger att 50 % av platserna på barer och restauranger
måste vara reserverade för icke-rökare. Lagen säger också
att teatrar, inomhuslokaler för idrott, alla sjukhus,
sjukhusmottagningar och övriga lokaler för hälso- och
sjukvård skall vara rökfria.
Vi anser att det nu är hög tid att även Sverige lagstiftar
om rätt till rökfri miljö.
Vi begär därför att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med lagförslag om rätt till en rökfri miljö.
Reklamförbud för tobaksvaror anser vi vara en annan
nödvändig åtgärd för att minska tobaksbruket. En central
fråga, när man skall ta ställning till om tobaksreklam skall
förbjudas eller inte, är vilken inverkan reklamen kan antas
ha på den totala konsumtionen. Av särskild betydelse är i
vad mån ungdomar påverkas.
Nyligen framlagda vetenskapliga rapporter från England
visar att tobaksreklam leder till ökad konsumtion. När det
gäller ungdomars tobakskonsumtion spelar reklamen en
tydlig roll. Reklamen presenterar ofta tobaksvarorna som
lyxbetonade konsumtionsvaror och antyder att bruket av
dessa är statusfyllt, vuxet och allmänt accepterat. På så sätt
bidrar reklamen till att försvaga medvetandet om tobakens
skadlighet. Ett reklamförbud skulle ge rätt signal.
Tobaksbruk är farligt.
Ett argument som använts mot reklamförbud för tobak
är att det skulle strida mot yttrande- och tryckfriheten. En
utredning som gjordes på 1970-talet ledde dock till att en
särskild klausul infördes i tryckfrihetsförordningen som
fastslår att reklamförbud för tobak och alkohol kan
lagfästas utan hinder av grundlagen.
Ett annat argument som anförs mot reklamförbud i
Sverige är att utländska tobaksmärken skulle gynnas på
bekostnad av svenska.
Tobaksprodukter är farliga oavsett om de är svenska
eller utländska. Det finns heller inget som säger att den
minskning av tobaksbruket som eftersträvas ensidigt skulle
gå ut över svenska tobaksprodukter. Tobaksutredningen
har i en analys av erfarenheter från Norge funnit att
internationella cigarettmärken (dvs. sådana för vilka det
ännu finns gränsöverskridande reklam i satellitsändningar
av tobakssponsrade sportarrangemang o.d.) inte ökat i
Norge efter att de infört reklamförbud.
Det är inte tillåtet att göra reklam för alkohol i Sverige.
Tobaksbruk leder till fler dödsfall än alkohol och det är
därför rimligt att även förbjuda tobaksreklam.
Tobaksreklam är förbjuden i en rad länder. I Norden har
Island, Finland och Norge stiftat lagar som förbjuder
tobaksreklam.
Reklamförbud gäller också i Frankrike, Italien, Portugal
och Belgien.
Vi kan inte se att ett reklamförbud för tobak i Sverige
skulle strida mot strävandena i övriga Europa. Vi föreslår
därför att reklamförbud för tobak införs.
Vi hemställer därför att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med lagförslag om reklamförbud för
tobaksvaror.
Antalet rökare i Sverige har minskat under senare år.
Det är positivt. Oroande är dock att allt fler unga människor
röker. I åldersgruppen 16-24 år röker 16 % av männen och
22 % av kvinnorna.
Insatser för att förhindra att barn och ungdomar börjar
använda tobak måste ges högsta prioritet. Majoriteten
rökare börjar röka före 20 års ålder. Vi vet också från
många studier att tobaksrökning medför större risker ju
tidigare rökdebuten sker.
Det är med andra ord ytterst angeläget att hindra barn
och ungdomar från att börja röka. Information och
utbildning om tobakens skadeverkningar är viktig. Skolans
förebyggande insatser måste prioriteras. Särskild vikt måste
läggas vid att nå de ungdomsgrupper som vi i dagsläget vet
röker mycket.
Förbud mot tobaksreklam är ett sätt att visa
ungdomarna samhällets syn på tobaksbruk.
Tobaksutredningen föreslog en åldersgräns på 18 år för
inköp av tobaksvaror. En sådan åldergräns finns i en rad
länder. Åldersgränsen varierar mellan 16 år och 19 år.
En åldersgräns för inköp av tobaksvaror kan innebära
ett stöd för osäkra ungdomar. Det kan också i sämsta fall
göra röknigen mer spännande. Vi ser med stor oro på att allt
fler ungdomar börjar röka. Den utvecklingen måste brytas.
Lyckas inte detta anser vi att införande av en åldersgräns för
tobaksinköp bör övervägas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten till en rökfri miljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reklamförbud för tobaksvaror,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åldersgräns för inköp av
tobaksvaror.
Stockholm den 13 april 1993
Bo Holmberg (s)
Anita Persson (s)
Ingrid Andersson (s)
Rinaldo Karlsson (s)
Jan Andersson (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Hans Karlsson (s)
Martin Nilsson (s)