Det finns olika definitioner på egenvård men i det här
sammanhanget avses följande: Egenvård är den hälso- och
sjukvård som en individ kan åstadkomma själv med lika bra
eller bättre vårdresultat än den professionella vården. I
egenvårdsbegreppet ligger också att individen har kunskap
om när hon eller han kan klara hälsoproblemen på egen
hand och när det krävs insatser från hälso- och sjukvården.
Egenvårdens utveckling
Egenvårdens roll i hälso- och sjukvården började
diskuteras under slutet av 1970-talet. Det ledde till att
dåvarande socialministern Ingegerd Troedsson initierade en
rad projekt som syftade till att belysa hur människors
kunskap kunde förbättras i följande avseenden:
förebyggande, diagnostiska och behandlande åtgärder som
människor utför på egen handkunskap om var, när och
hur vårdapparaten brukasvården av sig själv efter
sjukhusvistelsen eller läkarbesöket.
Resultaten av de olika projekten ledde sedan till att
landstingen tillsammans med apoteken gav ut
informationsskrifter till allmänheten med råd att använda
vid olycksfall och lindriga sjukdomar. I en del landsting,
t.ex. i Älvsborg, utbildades patientmottagare vid
vårdcentraler och sjukhus samt apotekspersonalen i
rådgivning till patienterna om hur patienterna skulle kunna
behandla olika hälsoproblem själva och när det är aktuellt
att söka sjukvården. Som exempel på sådana problem kan
nämnas näsblödning, förkylning och svårigheter att hålla
urinen.
Erfarenheterna från egenvårdsprojekten ledde också till
att många fler läkemedel blev receptfria. När patienterna
fick begriplig information om läkemedlen kunde
läkemedelsbehandling för en rad åkommor initieras och
genomföras av patienterna själva.
Utvärdering av egenvårdssatsningar visar att de ökar
tryggheten bland patienterna. Man vet vad man skall göra i
olika situationer. Goda kunskaper i egenvård leder också
till att patienterna gör rätt saker när olika hälsoproblem
dyker upp. Bättre kunskaper om t.ex. läkemedel ger en mer
effektiv användning av dessa.
Vad behöver göras?
Hälso- och sjukvården genomgår för närvarande ett
systemskifte. Valfriheten för människorna ökar. Samtidigt
är pressen på kostnadseffektivitet hård. Signaler kommer
om att satsningarna på ökade kunskaper i egenvård är på
väg att komma i skymundan. Det rapporteras att patienter,
bland dem många ungdomar, söker hälso- och sjukvården
för hälsoproblem som de med bättre kunskaper kunnat
klara själva.
Vi anser det viktigt med en fortsatt satsning på
egenvården. Att veta vad man kan klara själv och när man
behöver söka hälso- och sjukvården ger ökad trygghet och
ökade möjligheter till optimal behandling av de olika
hälsoproblemen. Det gäller såväl ungdomar som vuxna. I
samband med att vi får ett husläkarsystem ges det också
större möjligheter till effektivare satsningar på egenvård.
Husläkaren bör därför uppmuntras till att lära ut
grundläggande kunskaper om egenvård till sina patienter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om egenvård.
Stockholm den 25 januari 1993
Isa Halvarsson (fp)
Christer Lindblom (fp)