Undertecknad har flera år i rad motionerat om
legitimation av högskoleutbildade dietister. Andra
ledamöter har fört fram legitimationsfrågor för en rad andra
yrkesgrupper inom eller med anknytning till hälso- och
sjukvård.
Enligt socialutskottets betänkande 1992/93:SoU1 ansåg
utskottet i ett tillkännagivande till regeringen att en samlad
översyn borde göras i en rad ärenden rörande legitimation
eller andra behörighetsföreskrifter för nya yrkesgrupper
inom vårdområdet.
En utredning i dessa frågor torde därför vara att vänta
inom en inte alltför avlägsen tid.
När riksdagen behandlade förslaget om ny högskolelag
(1992/93:UbU3) i december 1992 förelåg motioner om
yrkesexamina för de medellånga vårdutbildningarna. Bl.a.
föreslogs yrkesexamen för laboratorieassistenter och
dietister.
Riksdagen avslog dessa motioner med hänvisning till
den översyn av samtliga medellånga vårdutbildningar som
riksdagen begärde våren 1990. Utskottet ansåg bl.a. att det
är väsentligt att beakta de anpassningar till de
internationella förhållanden som blir alltmer nödvändiga.
Saknar yrkesexamen -- och legitimation
En rad yrken inom eller med anknytning till hälso- och
sjukvården kommer således att sakna yrkesexamen.
Samtidigt har riksdagen lagt frågan om legitimation för vissa
av dessa yrkesgrupper på is genom att hänskjuta frågan till
en legitimations- och behörighetsutredning.
En yrkesexamen med det mått av kunnande som en
sådan bör innefatta uppfattas av många människor som en
trygghet, en auktorisation. Det samma gäller legitimations-
och behörighetsfrågorna.
Det är angeläget att riksdagen och berörda myndigheter
nu bestämmer sig för vilka ''trygghetskriterier'' som skall
gälla för yrkesgrupper inom eller med nära anknytning till
vårdområdet. Den utredning som skall utreda frågor om
legitimations- och behörighetsbestämmelser bör ha nära
kontakt med översynsutredningen för de medellånga
vårdutbildningarna och vice versa.
Sjuksköterskan -- en nyckelperson i vården
En nyckelgrupp inom vården är de legitimerade
sjuksköterskorna. Legitimationen är ett viktigt begrepp för
denna yrkesgrupp som utför alltmer kvalificerade uppgifter
inom vården. Legitimationen är en trygghet för den
vårdbehövande.
När riksdagen i juni 1984 antog vissa bestämmelser om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
ansåg Moderata samlingspartiet att sjuksköterskan också
borde ha behörighet -- ensamrätt -- i sitt yrke, d.v.s. hon
borde omfattas av samma bestämmelse som läkare,
tandläkare och barnmorskor m.fl. yrken. ''Någon
inskränkning i lekmäns rätt att utöva yrke som
sjuksköterska föreligger inte'' ansåg utskottet, vilket vi
moderater ansåg oroande. Det har också visat sig att
landstingen i inte ringa utsträckning anställt icke
legitimerade sjuksköterskor på sjukskötersketjänster.
Det är viktigt att den legitimerade sjuksköterskans
speciella ställning i vården uppmärksammas särskilt i den
kommande utredningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den kommande utredningen
om legitimations- och behörighetsfrågor bör ha nära
samstämmighet med Översynsutredningen för de
medellånga vårdutbildningarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den legitimerade
sjuksköterskans ställning i vården särskilt bör
uppmärksammas i den kommande utredningen.