Det är ingen överdrift att påstå att tobaken är vårt
absolut allvarligaste hälso- och miljöproblem.
Vetenskapsmännen, som oftast är ovilliga att dra säkra
slutsatser, är eniga ifråga om tobakens skadeverkningar.
Ingen annan enskild faktor kommer ens i närheten som
hälsooch miljörisk.
Trots att detta faktum är allmän kunskap, görs det
mycket litet för att på ett effektivt sätt komma till rätta med
problemet. Tobak kan köpas fritt överallt av både barn och
vuxna. Föräldrar får utan hinder utsätta sina barn för den
giftiga röken. På arbetsplatsen kan människor mot sin vilja
utsättas för ämnen som egentligen är totalförbjudna.
Orsaken är att de tvingas andas in ämnena i cigarettrök från
rökande kollegor. Luften från tobak innehåller t.ex. mellan
40 000
och 80 000
ppm. koloxid och enligt arbetsmiljöreglerna i
Sverige får toppvärdet för koloxid uppgå till högst 100 ppm.
under en period av fem minuter. En mängd
cancerframkallande ämnen finns i tobaksröken i halter som
ofta är 100--200 gånger högre än vad som tillåts från någon
annan källa i arbetsmiljön. Det borde därför vara en
självklarhet att göra alla arbetsplatser helt rökfria i första
hand för att undvika den passiva rökningens negativa
följder men också för att underlätta för de människor som
vill sluta att röka.
Under motionstiden för ett år sedan lades en rad
motioner av representanter från alla partier med olika
förslag till åtgärder mot rökning. De avslogs genomgående
med hänvisning till den aviserade propositionen om en ny
tobakslag. Denna proposition har dock låtit vänta på sig.
Det finns en risk att viktiga initiativ inte tas i väntan på den
nya lagen. Därför är det angeläget att propositionen inte
ytterligare skjuts på framtiden.
En tobakslag bör i första hand gå ut på att barn och
ungdomar skyddas från att börja röka och att alla icke-
rökare ska ha rätt att slippa vistas i rökiga miljöer. Den bör
också klart ge uttryck för samhällets medvetna satsning på
att hjälpa de människor som så önskar att sluta röka. Enligt
många undersökningar gäller detta flertalet rökare.
För att människor skall ta den hälsofara och miljörisk
som tobaken innebär på allvar, bör ett totalförbud när det
gäller reklam införas. Det måste verka mycket märkligt om
samhället å ena sidan lägger ner stora resurser på
information och undervisning för att få barn och ungdomar
att aldrig börja röka och för att förmå vuxna att sluta röka
och samtidigt tillåter reklam för en vara som beräknas leda
till att 10 000 svenskar årligen dör av tobakens verkningar.
Inte minst unga människor påverkas lätt av reklam.
Flera undersökningar har visat att tidig rökdebut i barn-
och ungdomsåren är förenat med särskilt stor hälsorisk.
Samhället måste därför visa en stark vilja att på allt sätt söka
hindra barn och undomar från att börja röka. Det har också
visat sig att de som börjar röka tidigt ofta blir vanerökare
för resten av sitt liv. Inköpsåldern för att få köpa
tobaksvaror bör sättas till 20 år. Då är man mindre känslig
för kamrattryck och annan påverkan.
De pojkar och unga män som använder tobak är lika
många som under tidigare topperioder och bland flickor och
unga kvinnor röker fler än tidigare. Framtidsutsikterna är
långt ifrån ljusa med tanke på dessa ungdomars egen hälsa
men också med tanke på att de är morgondagens fäder och
mödrar.
Barnen påverkas självklart av attityden till rökning i
hemmet. Det är ett av skälen till att det är viktigt att alla
barn får växa upp i rökfria miljöer. Ett annat är den
hälsorisk som den passiva rökningen utgör. För barn som
växer upp i hem där någon röker ökar risken för bronkit,
lunginflammation, allergier och astma.
Det har länge varit känt att barn vilkas mödrar rökt
under graviditeten redan vid födseln är negativt påverkade
av detta. Under graviditeten bör intensiv utbildning ges de
blivande föräldrarna på mödravårdscentralerna för att visa
vikten av rökfrihet under graviditeten och av att de sedan
ger sitt barn en rökfri uppväxt. Om de är rökare bör de få
all upptänklig hjälp att sluta röka. De flesta blivande
föräldrar är säkert helt inställda på att ge sina barn en så bra
uppväxtmiljö som möjligt.
Detta arbete bör sedan kontinuerligt följas upp av
barnavårdscentralerna. Nästa viktiga steg bör vara
barnomsorgens, förskolans och skolans viktiga uppföljande
arbete för att påverka föräldrarna att behålla ett rökfritt
hem. Dessa miljöer bör liksom skolan också vara helt
rökfria. Skolans förebyggande arbete för att få barn och
ungdomar att aldrig börja använda tobak måste
intensifieras och bli mer resultatinriktat. Det bör tas som en
självklarhet att ungdomarnas rökfrihet gäller både i skolan
och på fritiden.
Föräldrarna bör regelbundet få undervisning om vikten
av att deras barn får en rökfri uppväxt på föräldramöten och
vid andra kontakter med barnomsorg och skola. Här är
utmärkta tillfällen att engagera föräldrar som är läkare eller
sjuksköterskor att tillsammans med lärare och
barnomsorgspersonal undervisa och samtala om barnens
hälsa. Eleverna måste under hela skoltiden få en allsidig
undervisning vad beträffar den hälsorisk som tobaksbruket
medför. På högstadiet och gymnasiet kan man mycket väl
tänka sig att elever som fått viss utbildning med fördel skulle
kunna undervisa och inspirera både andra elever och
föräldrar att sluta röka.
För att upplysningen och utbildningen av blivande
föräldrar, föräldrar, barn och ungdomar och all personal
som har med dessa grupper att göra skall bli så effektiv som
möjligt, bör den understödjas av en intensiv information via
radio och TV. Denna information bör också rikta sig till de
vuxna som önskar sluta att röka.
Alltfler undersökningar talar om den passiva rökningens
faror även för vuxna. Enligt en amerikansk undersökning
som presenterades för ca ett år sedan löper en icke-rökare
som lever ihop med en rökare 30 %
högre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar än
om partnern inte röker. Passiv rökning anses resultera i ca
3000 människors död i lungcancer i USA årligen. Det är
därför orimligt att människor mot sin vilja skall behöva
utsätta sig för passiv rökning på sin arbetsplats eller i
offentliga lokaler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en tobaksproposition utan
dröjsmål bör läggas fram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tobakspropositionen bör
innehålla ett totalförbud mot tobaksreklam,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tobakspropositionen bör
innehålla en gräns för inköp av tobaksvaror vid 20 år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tobakspropositionen bör
innehålla ett förbud mot rökning i offentliga lokaler, t.ex.
teatrar och idrottsanläggningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tobakspropositionen bör
innehålla förslag som gör att ingen behöver utsättas för
rökning på sin arbetsplats,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en speciell satsning på
att få barn och ungdomar att aldrig börja röka,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upplysning och information till
vuxna som önskar sluta att röka,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upplysningen och
undervisningen bör understödjas av hälsoinformation i
radio och TV.
Stockholm den 21 januari 1993
Ingrid Näslund (kds)
Fanny Rizell (kds)