Vi som bor i Sverige är privilegierade på många sätt, vi
har lyckats skapa ett land med goda resurser och en hög
materiell levnadsstandard. I vårt land har vi ett socialt
system där människor kan känna en ganska stor trygghet
och där ingen egentligen behöver lida nöd. Även om
arbetslösheten nu stiger så har vi en internationellt sett bra
situation.
Sverige är ett stort land. Här finns stora ytor och
jämförelsevis lite folk, med andra ord vi har mycket plats
att röra oss på. Genom en aktiv miljöopinion och mångas
engagemang har vi en relativt bra miljö. Ändå är en av våra
viktigare uppgifter att ytterligare förbättra miljön så att vi
kommer i ett läge där människor och miljö inte tar skada.
Med andra ord: vi borde vara ett lyckligt folk. Ytligt sett
har vi det vi behöver; inte särskilt många i världen kan mäta
sig med oss när man gör en sådan här bedömning av hur vi
människor har det i Sverige.
Konsumtionen av lugnande medel oroande stor
Den bild jag inledningsvis tecknat ger oss en
föreställning av att människor mår bra. Men det stämmer
inte med de slutsatser man kommer till om man tittar på hur
mycket psykofarmaka vi svenskar använder. Årligen skrivs
det i Sverige ut 3,5 miljoner recept på lugnande medel och
sömnmedel. Om man försöker göra en bedömning av hur
många människor det handlar om kommer man fram till att
det är 800000 svenskar som varje år använder
ångestdämpande medel. Det är 10 procent av vår
befolkning. Om man dessutom utgår från att barn inte
använder sådana här medel blir det en betydligt högre
procentandel av den vuxna befolkningen som mår så pass
dåligt att man flyr från verkligheten genom att använda
olika ångestdämpande preparat.
Det är naturligtvis en oroande indikation på att det finns
problem som vi borde ta itu med. Den känslan blir ännu
starkare om man också tar med självmordsstatistiken i
bedömningen. Sverige har, vid en internationell jämförelse,
många självmord och självmordsförsök. Drogmissbruk av
olika slag är en indikation på att människor saknar trygghet
och en fast punkt i tillvaron, man kanske också känner en
hopplöshet inför framtiden. Människor i alla åldrar saknar
något som man ersätter på ett konstlat sätt.
Den tragedi som tablett- och drogmissbruk ger upphov
till för den enskilda missbrukaren är motiv nog att göra
något. Familjen och anhöriga blir också lidande. Lägger
man därtill de bekymmer och kostnader det innebär för
samhället blir motivet ännu klarare. Sjukvården och de
sociala myndigheterna gör ofta ett förtjänstfullt arbete
genom att vårda och bota och se till att livet trots allt blir
drägligt för dem som skadas av missbruket.
Orsaksbehandling
När en patient kommer in i vården sker i de allra flesta
fall en bedömning med utgångspunkt från de symtom som
patienten har. Detta är naturligtvis nödvändigt för att bota
skadan eller sjukdomen. Men för att få en bestående effekt
och motverka nya skador eller sjukdomar, borde man
dessutom gå in och ta reda på orsaken till patientens besvär.
Sjukdomar kan vara orsakade av tablett- och drogmissbruk,
då hjälper det inte att bara bota den akuta sjukdomen. En
djupare analys av patientens problem och den verkliga
orsaken till sjukdomstillståndet skulle vara en hjälp till
människan, men också en besparing för samhället. Många
sjukdomstillstånd, inte bara psykiska störningar, kan vara
ett resultat av den miljö man lever i. Sjukdomar som inte
direkt är psykiska kan ändå ha sin grund i att man är
stressad. Orsaken till att man använder mycket lugnande
tabletter kan vara otrivsel på arbetet eller i den personliga
situationen. Kemiska ämnen och annan miljöförstöring är
ofta orsak till sjukdomar av olika slag. Björn Gillberg
visade i en bok för några år sedan sambandet mellan dålig
miljö och ökad dödlighet. Även om det är svårt att
vetenskapligt bevisa ett sådant samband, står man nog ändå
på säker grund när man påstår att miljön påverkar vår hälsa
och säkert också vår livslängd.
Om vi vill skapa ett bättre samhälle för människorna då
räcker det inte att konstatera sjukdomstillstånd, missbruk
och otrivsel, då måste vi också ta reda på vad som är orsak
till en människas bekymmer. Det är nödvändigt och borde
vara självklart att göra något åt orsakerna, som lett till
sjukdomen eller störningen. Behandlingen av sjukdomen
skulle då ge ett mycket bättre resultat.
Förebyggande åtgärder
Utan tvivel är det lönsamt för samhället att förebygga,
att planera vårt samhälle så att människor inte tar skada.
Det är viktigt att skapa förutsättningar för gemenskap så att
människor kan känna sig hemmastadda. För att nå sådana
mål måste det till förändringar både hos oss människor och
i samhällets sätt att fungera. Vi måste bry oss om varandra
på ett helt annat sätt än vad som sker idag och samhället
skulle fungera på samma sätt.
Med utgångspunkt från den rapport som visar
svenskarnas stora tablettkonsumtion förstärkt av de
synpunkter som finns i Björn Gillbergs bok, måste jag
konstatera att det behövs åtgärder.
Sådana åtgärder är att minska de miljöstörande
utsläppen och skapa en renare och bättre miljö. Kemiska
och andra främmande ämnen som ger besvär skall inte
användas. Min tro är att många allergier inte skulle behöva
uppstå om vi använde mindre syntetiska produkter och mer
naturmaterial. Samhällsplaneringen har stor betydelse för
att människor ska känna trivsel och trygghet. Trängsel,
stress, ensamhet kan motverkas om vi anstränger oss när vi
planerar vårt samhälle och gör det med utgångspunkt från
de behov och brister vi människor har.
Familjerna har en stor betydelse, barnen påverkas
positivt av att leva i trygga förhållanden. Det är en viktig
uppgift för samhället att stimulera familjerna till en ökad
gemenskap med barnen.
Skolan har en viktig uppgift i att ge den kunskap som gör
att vi agerar så rätt som möjligt. Kunskap om miljö och
kunskap om hur vi kan ta hand om oss själva och klara egen
friskvård både för kropp och själ, är viktiga uppgifter för
skolan. Den timplan som presenterats för skolan med
kraftigt minskad tid för idrott, bild, hemkunskap och andra
praktiska ämnen som gör att vi blir friskare och mer
harmoniska, gör skolan sämre och ska därför inte
genomföras.
Endast genom att i stort sett alla människor känner
ansvar för miljön och vad som händer runt omkring oss, kan
vi få en bättre livsmiljö. Arbetsmiljön är i detta
sammanhang speciellt viktig och här finns nu möjligheter
genom att använda den, med centerpartiets medverkan,
uppbyggda arbetslivsfonden. Rätt använd kommer den att
bli viktig för att minska på arbetsskador och skador av dålig
miljö.
Jag startade denna motion med att beskriva att vi vid en
ytlig bedömning har harmoniska och lyckliga människor i
Sverige. Vetskapen om hur mycket lugnande medel vi äter
i vårt land stör denna idylliska bild. Verkligheten ser med
andra ord ut på ett annat sätt än det vi tror. De här båda
bilderna hör inte ihop, men ändå beskriver de samma
människor.
Sjukvården tar sig an människor som är sjuka och det är
bra. Vården sköts på ett bra sätt. Men tar vi lärdom av det
som många sjukdomstillstånd är ett symtom på?
Uppenbarligen har vi hittills inte gjort det, inte tillräckligt
mycket i alla fall. Först när vi lär oss att se allt i sin helhet
kommer vi att agera rätt. Jag tror inte att jag och ingen
annan heller förresten har lösningarna på hur vi gör
människor mer harmoniska. Så att de inte känner behov av
att använda tabletter och droger. Inte heller tror jag att jag
har receptet på hur vi skall göra för att bli av med
miljörelaterade sjukdomar helt och hållet.
Jag föreslår att vi i Sverige skaffar oss en
friskvårdsstrategi med utgångspunkt från de synpunkter jag
mycket kort tagit upp i denna motion. En utredning med
uppgift att föreslå de förändringar som behövs bör tillsättas
så snart som möjligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en helhetssyn på
individen och utformandet av en friskvårdsstrategi, som tar
hänsyn till sambandet mellan hälsa, gemenskap och miljö.
Stockholm den 21 januari 1993
Lennart Brunander (c)