Samtidigt som kvinnor lever längre än män uppvisar de
enligt tillgänglig statistik ett sämre hälsotillstånd och högre
utnyttjande av hälso- och sjukvården än männen.
Sjukskrivning, sjukpensionering och förtidspensionering är
också vanligare bland kvinnor än bland män.
Vi anser därför att kvinnors hälsoproblem bör
prioriteras inom forskningen samt genom satsningar på
såväl förebyggande insatser som vård, behandling och
rehabilitering.
Förebyggande insatser
Bland yngre kvinnor är det viktigt att sex- och
samlevnadsundervisningen intensifieras för att minska
förekomsten av såväl oönskade graviditeter som sexuellt
överförbara sjukdomar och därmed också behovet av
befruktning utanför kroppen.
Insatser måste göras för att minska tobaksbruket.
Tillgänglig statistik från mödrahälsovården visar att en
oroande hög andel av de gravida kvinnorna röker med risk
för att det väntade barnet blir skadat.
Statistiken visar också att 35 procent av de unga
kvinnorna dricker så att de känner sig berusade varje eller
nästan varje gång de dricker alkohol (1991). Risken för att
hamna i ett missbruk är därmed överhängande. Kraftfulla
insatser måste genomföras för att skapa respekt bland unga
kvinnor för alkoholen som ett beroendeframkallande medel
men även med tanke på alkohols fosterskadande effekter.
Oroande hög andel av de unga kvinnorna motionerar
inte regelbundet. Information om motionens betydelse för
att förebygga sjukdomar i rörelseorganen måste spridas.
Också kostens betydelse för hälsan måste lyftas fram.
Också för de litet äldre kvinnorna måste naturligtvis
riskerna med tobaksbruk, alkohol och felaktig kost och brist
på motion lyftas fram. Vi vill dock här särskilt lyfta fram de
unga kvinnorna eftersom det är i ungdomen som livsstilar
grundläggs.
Vi anser att Folkhälsoinstitutet tillsammans med skolan,
idrotten och andra ideella organisationer som engagerar
ungdomar, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör
intensifiera arbetet med att förebygga ohälsa bland unga
kvinnor. Metoder behöver utvecklas för att den
hälsoupplysning som förmedlas leder till
livsstilsförändringar.
Forskning, vård och behandling
Kvinnors hälsoproblem har varit föremål för studier och
forskning i betydligt mindre utsträckning än manliga
sjukdomar. Många behandlingsmetoder gemensamma för
kvinnor och män har utprövats på män och
behandlingsmetoderna har sedan överförts till att gälla
också kvinnor. Hänsyn har inte tagits till kvinnors
annorlunda biologi. Som exempel kan nämnas
behandlingsmetoderna för högt blodtryck och hjärtinfarkt.
Rörelseorganens sjukdomar inkl de reumatiska
sjukdomarna, inkontinens och läkemedelsberoende är
exempel på hälsoproblem som drabbar kvinnor i högre
utsträckning än män och som borde få ökad
uppmärksamhet inom forskning, vård och behandling.
Rehabilitering
Också rehabiliteringen av kvinnor är eftersatt. Siffrorna
över långtidssjukskrivning, sjukpensionering och
förtidspensionering talar sitt tydliga språk.
Invandrarkvinnorna utgör en stor andel av de
förtidspensionerade.
Vi anser därför att man måste undersöka varför kvinnors
rehabilitering inte lyckats. Vidare måste effektiva
rehabiliteringsprogram utvecklas för att minska
utslagningen av kvinnor från arbetsmarknaden av
hälsoskäl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för att förebygga ohälsa
hos kvinnor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om kvinnors ohälsa
och dess behandling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rehabilitering av kvinnor.
Stockholm den 21 januari 1993
Barbro Westerholm (fp)
Gullan Lindblad (m)
Karin Starrin (c)
Margareta Viklund (kds)